Förkortning av arbetstiden

Bestämmelserna om hur arbetstidsförkortning intjänas varierar i de olika kollektivavtalen. Kontrollera det system för intjänande som används. Detaljerade uppgifter finns i ditt kollektivavtal.

Enligt de flesta av Pros kollektivavtal intjänas arbetstidsförkortning kumulativt. Det innebär att ledighet intjänas för ordinarie arbetsdagar och dagar som kan likställas med dessa enligt den tabell för intjänande som ingår i kollektivavtalet. Det kumulativa intjäningssystemet används till exempel i flera kollektivavtal inom industri- och byggbranscherna.

I regel intjänas en ledig dag som förkortar arbetstiden för 17 utförda ordinarie arbetsskift. Det finns dock vissa skillnader i kollektivavtalens tabeller.

Enligt några av Pros kollektivavtal intjänas arbetstidsförkortningen kvartalsvis. Så kolla ditt kollektivavtal, fråga din förtroendeman eller kontakta oss.

Detaljerade regler om beviljande av ledighet finns i respektive kollektivavtal. Här följer några allmänna regler om beviljande av ledighet:

Ledighet som förkortar arbetstiden ges i regel minst ett skift i taget vid en tidpunkt som arbetsgivaren uppger. Enligt de flesta kollektivavtal kan man komma överens lokalt om hur ledighet kan beviljas avvikande från kollektivavtal.

Ledigheter som förkortar arbetstiden eller en del av dem kan placeras i kalendern i förväg (arbetstidssystem). Om arbetstidsförkortningen inte beaktas i arbetstidssystemet bör tjänstemannen meddelas om ledigheten i förväg i enlighet med den anmälningstid som fastställs i kollektivavtalet. Anmälningstiderna varierar mellan en och två veckor.

Ledighet som förkortar arbetstiden och semester får inte förordnas på varandra, eftersom det innebär att arbetstidsförkortningen inte förkortar den genomsnittliga arbetstiden (semester beaktas som arbetstidsförkortning i systemet och bidrar till att jämna ut arbetstiden med det genomsnitt som föreskrivs i kollektivavtalet).

Om ledighet som förkortar arbetstiden ges samtidigt i hela företaget eller i någon enhet, anses tjänstemannen ha fått ledighet som förkortar arbetstiden, fastän hen den ifrågavarande dagen är borta från arbetet av annan orsak, såsom sjukdom.

I kollektivavtalen finns bestämmelser om tills när outtagna förkortningsledigheter senast ska ges. Ledigheterna bör huvudsakligen ges före slutet av april eller juni följande år. Om ledighet ännu inte getts vid tidpunkt som bestäms i kollektivavtalet, ersätts den outtagna ledigheten såsom för veckoövertid.

Då anställningsförhållandet upphör bör arbetsgivaren betala lön för ledigheter som intjänats enligt avtalet men inte getts.

När semesterns längd fastställs ska de dagar då tjänstemannen haft ledighet som förkortar arbetstiden också anses vara likställda med arbetsdagar.

Arbetsgivaren ska innan arbetstiden förkortas förhandlas med tjänstemännens förtroendeman om genomförandet av förkortningen.

Efter förhandlingen ska arbetsgivaren meddela tjänstemannen enligt vilket system det bestäms hur ledighet ges och intjänas och om förfaringssätt i anslutning till verkställandet.

Eventuella meningsskiljaktigheter löses i enlighet med förhandlingsordningen.

Arbetsdomstolen har i flera domar bekräftat att även tjänstemän som har övergått till deltidsarbete på grund av deltidspension har rätt till en ledighet som förkortar arbetstiden. I sådana fall ska ledigheten som förkortar arbetstiden ges i proportion till arbetstiden för heltidsarbete.

Till exempel ska en tjänsteman som arbetar 60 procent av arbetstiden på grund av deltidspension få motsvarande 60 procent av den årliga ledigheten som förkortar arbetstiden.

Detta förhållande kan också uppnås genom fastställande av deltidslön, om tjänstemannen och arbetsgivaren avtalar om detta separat vid överenskommelse om deltidsarbete.