Arbetstid
Arbetstid
Arbetstid
Arbetstid
Bestämmelserna och stadgandena om arbetstid hittas främst i kollektivavtalet för din bransch och i arbetstidslagen.
Övertidsarbete förutsätter arbetsgivarens beordrande och ditt samtycke. Det rekommenderas alltid att kontrollera frågor kring övertidsersättning i det egna kollektivavtalet.
Med en arbetstidsbank avses möjligheten att spara och kombinera arbetstid, intjänad ledighet eller förmåner i pengar som kan omvandlas till fritid.
När du arbetar som tjänsteman är din ordinarie arbetstid högst åtta timmar om dagen och 40 timmar i veckan.
Flextid innebär att du inom de överenskomna gränserna kan bestämma när ditt arbete börjar och slutar.
I arbetstidsmodellen får du själv bestämma din arbetstid och arbetsplats. Arbetsgivaren i sin tur definierar uppgifterna och relaterade mål samt det övergripande tidsschemat.
Arbetstidsförkortningen grundar sig på bestämmelser i kollektivavtalet eller på den praxis som tillämpas på arbetsplatsen.
Om din dagliga arbetstid är längre än sex timmar måste en paus på minst en timme ges under arbetet. Kollektivavtal gör det möjligt att förkorta denna paus lokalt genom att komma överens om en halvtimme.
Arbetstiden omfattar hela den tid du är bunden till arbetet eller skyldig att vara på arbetsplatsen, men inte raster under vilka du har rätt och även faktisk möjlighet att fritt lämna arbetsplatsen. En annan förutsättning för att rasten inte ska räknas in i arbetstiden är att du kan tillbringa en väsentlig del av din rast utanför arbetsplatsen. Om ovanstående villkor är uppfyllda räknas rasten inte som arbetstid, även om du inte utövar rätten att lämna arbetsplatsen.
Om du på grund av arbetet bara har möjlighet att äta medan arbetet pågår eller om du har gått med på att äta medan du arbetar, ingår denna tid i arbetstiden.
Ytterligare information
Hela den tid du är skyldig att stanna på arbetsplatsen, så att du när som helst är redo att börja arbeta, räknas som arbetstid.
Med beredskap avses den tid du enligt avtalet är skyldig att finnas i din bostad eller någon annanstans i jourberedskap så att du kan bli inkallad till jobbet vid behov.
Beredskap räknas inte som arbetstid. Om du är i beredskap och kallas in till jobbet räknas de timmar som läggs på jobbet som arbetstid.
Då man avtalar om beredskap måste man samtidigt komma överens om den ersättning som ska betalas ut när man är i beredskap. Kollektivavtalen innehåller bestämmelser om hur ersättningsbeloppet för beredskap ska fastställas. Ju fastare och mer bunden beredskapen är, desto högre ska ersättningen vara.
Strikta villkor har införts för att räkna in den tid av arbetstiden som läggs på utbildning.
Utbildning som anordnas under eller i samband med arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen är helt klart en del av arbetstiden. I annat fall kan deltagande i utbildning anses uppfylla skyldigheten att arbeta när deltagande i utbildningen är obligatoriskt på uppdrag av arbetsgivaren och utbildningen är nödvändig för att du ska klara dina arbetsuppgifter. Utbildning är lättare att räkna in i arbetstid när den sker på arbetsplatsen eller på annat sätt i arbetsspecifika förhållanden under arbetstid som har avsatts på förhand.
Före utbildningen bör du ta reda på och komma överens om huruvida den är arbetstid. Arbetsgivaren kan inte beordra dig att gå en utbildning om den tid som läggs på utbildningen inte räknas som arbetstid.
Den tid som läggs på frivilliga sociala tillställningar eller evenemang som anordnas av arbetsgivaren är i regel inte arbetstid. Men om du ändå utför de arbetsuppgifter som krävs för dessa evenemang på arbetsgivarens beställning är arbetstiden den tid som läggs på arbetsuppgifterna.
Arbetsgivarens skyldighet att ersätta kostnaderna för arbetsresan och betala dagtraktamente grundar sig vanligtvis på bestämmelser i kollektivavtalen.
Enligt arbetstidslagen utförs nattarbete mellan kl. 23.00 och 06.00.
Med ett nationellt kollektivavtal kan man även komma överens om andra tidsgränser. Sedan tidigare definierar våra kollektivavtal nattarbete som arbete mellan 22.00 och 6.00, men i vissa av våra kollektivavtal definieras nattarbete i enlighet med arbetstidslagen.
Nattarbete får endast utföras enligt arbetstidsformerna och arbetsuppgifterna i arbetstidslagen. För nattarbete betalas nattarbetstillägg (skifttillägg) i enlighet med kollektivavtal.
Mertidsarbete utförs mellan den överenskomna arbetstiden och den längsta ordinarie arbetstiden i arbetstidslagen. Detta arrangemang kräver ditt samtycke. Den längsta ordinarie arbetstiden är 8 timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. Med andra ord är mertidsarbete vanligtvis endast möjligt om den överenskomna ordinarie arbetstiden är kortare än 40 timmar per vecka.
Nödarbete får endast utföras om en oförutsedd händelse har orsakat avbrott i den ordinarie verksamheten eller allvarligt hotar att leda till sådant avbrott eller fara för liv, hälsa eller egendom.
På grund av sin natur förutsätter nödarbete inte den anställdas samtycke. Nödarbete får inte utföras i mer än två veckor. Nödarbetet måste skiljas från jobb som du blir larmad till (utryckningsbetonat arbete). Nödarbete är heller inte övertidsarbete.
Enligt arbetstidslagen ska arbetsgivaren lämna in en skriftlig anmälan till arbetarskyddsförvaltningen om orsaken till, omfattningen av och den sannolika varaktigheten för nödarbete. Arbetsgivaren måste ge förtroendemannen möjlighet att bifoga sitt eget utlåtande i frågan till rapporten.
Söndagsarbete avser arbete som utförs på söndagar, andra kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
Utöver övriga löner för den tiden betalas en enkel grundlön ut för söndagsarbete. Dessutom ska övertid på söndagar eller andra kyrkliga helgdagar, självständighetsdagen och första maj ersättas. Enligt de flesta kollektivavtal kan söndagsersättning avtalas om att ges som motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid.
För skiftarbete som utförs på söndagar betalas skifttillägg med 100 %.
Kom ihåg att kompensation för söndagsarbete, övertid på söndagar och ersättning för veckovila är olika saker, och utbetalningen av dem inte beror på varandra.
Förkortning av arbetstiden baserar sig på bestämmelse i kollektivavtalet eller praxis på arbetsplatsen, men i arbetstidslagen betyder förkortad arbetstid avtal om förkortad arbetstid av arbetstagarens personliga skäl. Till exempel kan en erfaren arbetstagare uppleva behov att gå ner i arbetstid.
Arbetstagare kan av sociala orsaker eller hälsoskäl vilja arbeta kortare tid än den ordinarie arbetstiden. Då ska arbetsgivaren försöka organisera arbetet så att arbetstagaren kan arbeta deltid.
Arbetsgivaren och arbetstagaren ska ingå ett visstidsavtal för högst 26 veckor i taget om förkortad arbetstid. Av det ska framgå åtminstone arbetstidens längd per dygn och vecka.
Äldre arbetstagare
På arbetstagarens begäran ska arbetsgivaren i första hand organisera arbetet så att arbetstagaren kan förkorta sin ordinarie arbetstid för att övergå till partiell förtida ålderspension eller delinvalidpension eller för att arbeta deltid under partiell sjukfrånvaro.
På motsvarande sätt ska arbetsgivaren organisera arbetet såsom deltidsarbete möjliggör, då 55 år fylld arbetstagare, som arbetat minst tre år för arbetsgivaren, vill förkorta sin ordinarie arbetstid. Förkortningen av arbetstiden sker på sätt som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om med beaktande av arbetstagarens behov och arbetsgivarens produktions- och serviceverksamhet.
Arbetsgivaren bör ge motivering ifall man inte går med på att förkorta arbetstiden.
Du kan kanske vara intresserad av de här
Vilotider
Förkortning av arbetstiden
Ledigheten för arbetstidsförkortning gäller de arbetstidsformer där ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. I dessa former av arbetstid minskas arbetstiden för heltidsanställda tjänstemän i regel med 100 timmar, dvs. cirka 12,5 arbetsdagar per år med separata ledigheter som förkortar arbetstiden
Utökad flextid
Arbetstagaren och arbetsgivaren kan komma överens om att använda utökad flexibel arbetstid i en befattning där minst hälften av arbetstiden är sådan där arbetstagaren självständigt kan besluta om dess förläggning och arbetsplats.
Flexibel arbetstid är avsedd att möta de förändrade behoven av flexibilitet i arbetstiden, i synnerhet i krävande expertarbete. Det huvudsakliga tillämpningsområdet är informationsarbete, vars kärninnehåll omfattar mottagning och behandling av information och framställning av ny information.
När arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbete skapas ett anställningsförhållande. Anställningens minimivillkor är baserade på lagar och kollektivavtal. Dessutom har båda parter, dvs. arbetsgivaren och arbetstagaren, rättigheter och skyldigheter medan anställningen pågår och när den upphör.