Hoppa till huvudinnehållet

Arbetstid

Arbetstiden avser den tid som läggs på arbetet och den tid du är skyldig att tillbringa på arbetsplatsen till arbetsgivarens förfogande.

Bestämmelserna och stadgandena om arbetstid hittas främst i kollektivavtalet för din bransch och i arbetstidslagen.


Övertid

Övertidsarbete förutsätter arbetsgivarens beordrande och ditt samtycke. Det rekommenderas alltid att kontrollera frågor kring övertidsersättning i det egna kollektivavtalet.

 

 

 

Läs mer

Arbetstidsbank

Med en arbetstidsbank avses möjligheten att spara och kombinera arbetstid, intjänad ledighet eller förmåner i pengar som kan omvandlas till fritid.

Läs mer

Ordinarie arbetstid

När du arbetar som tjänsteman är din ordinarie arbetstid högst åtta timmar om dagen och 40 timmar i veckan.

Läs mer

Flextid

Flextid innebär att du inom de överenskomna gränserna kan bestämma när ditt arbete börjar och slutar.

Läs mer

Utökad flextid

 I arbetstidsmodellen får du själv bestämma din arbetstid och arbetsplats. Arbetsgivaren i sin tur definierar uppgifterna och relaterade mål samt det övergripande tidsschemat.

Läs mer

Arbetstidsförkortning

Arbetstidsförkortningen grundar sig på bestämmelser i kollektivavtalet eller på den praxis som tillämpas på arbetsplatsen.

Läs mer

Räknas raster, beredskap, utbildning eller sociala evenemang som arbetstid?

Om din dagliga arbetstid är längre än sex timmar måste en paus på minst en timme ges under arbetet. Kollektivavtal gör det möjligt att förkorta denna paus lokalt genom att komma överens om en halvtimme.

Arbetstiden omfattar hela den tid du är bunden till arbetet eller skyldig att vara på arbetsplatsen, men inte raster under vilka du har rätt och även faktisk möjlighet att fritt lämna arbetsplatsen. En annan förutsättning för att rasten inte ska räknas in i arbetstiden är att du kan tillbringa en väsentlig del av din rast utanför arbetsplatsen. Om ovanstående villkor är uppfyllda räknas rasten inte som arbetstid, även om du inte utövar rätten att lämna arbetsplatsen.

Om du på grund av arbetet bara har möjlighet att äta medan arbetet pågår eller om du har gått med på att äta medan du arbetar, ingår denna tid i arbetstiden.

Hela den tid du är skyldig att stanna på arbetsplatsen, så att du när som helst är redo att börja arbeta, räknas som arbetstid.

Med beredskap avses den tid du enligt avtalet är skyldig att finnas i din bostad eller någon annanstans i jourberedskap så att du kan bli inkallad till jobbet vid behov.

Beredskap räknas inte som arbetstid. Om du är i beredskap och kallas in till jobbet räknas de timmar som läggs på jobbet som arbetstid.

Då man avtalar om beredskap måste man samtidigt komma överens om den ersättning som ska betalas ut när man är i beredskap. Kollektivavtalen innehåller bestämmelser om hur ersättningsbeloppet för beredskap ska fastställas. Ju fastare och mer bunden beredskapen är, desto högre ska ersättningen vara.

Strikta villkor har införts för att räkna in den tid av arbetstiden som läggs på utbildning.

Utbildning som anordnas under eller i samband med arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen är helt klart en del av arbetstiden. I annat fall kan deltagande i utbildning anses uppfylla skyldigheten att arbeta när deltagande i utbildningen är obligatoriskt på uppdrag av arbetsgivaren och utbildningen är nödvändig för att du ska klara dina arbetsuppgifter. Utbildning är lättare att räkna in i arbetstid när den sker på arbetsplatsen eller på annat sätt i arbetsspecifika förhållanden under arbetstid som har avsatts på förhand.

Före utbildningen bör du ta reda på och komma överens om huruvida den är arbetstid. Arbetsgivaren kan inte beordra dig att gå en utbildning om den tid som läggs på utbildningen inte räknas som arbetstid.

Den tid som läggs på frivilliga sociala tillställningar eller evenemang som anordnas av arbetsgivaren är i regel inte arbetstid. Men om du ändå utför de arbetsuppgifter som krävs för dessa evenemang på arbetsgivarens beställning är arbetstiden den tid som läggs på arbetsuppgifterna.

Är det dags för en rast?

Arbetstidslagen och kollektivavtalen föreskriver tre typer av vilotider: en daglig rast under arbetsdagen, dygnsvila och veckovila under veckoslut.

Onnellinen ja rentoutunut mies
Anonyymi puhelintyöntekijä

Mertidsarbete

Mertidsarbete utförs mellan den överenskomna arbetstiden och den längsta ordinarie arbetstiden i arbetstidslagen. Detta arrangemang kräver ditt samtycke. Den längsta ordinarie arbetstiden är 8 timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. Med andra ord är mertidsarbete vanligtvis endast möjligt om den överenskomna ordinarie arbetstiden är kortare än 40 timmar per vecka.

Puhelinmasto

Söndagsarbete

Söndagsarbete avser arbete som utförs på söndagar, andra kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.

Utöver övriga löner för den tiden betalas en enkel grundlön ut för söndagsarbete. Dessutom ska övertid på söndagar eller andra kyrkliga helgdagar, självständighetsdagen och första maj ersättas. Enligt de flesta kollektivavtal kan söndagsersättning avtalas om att ges som motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid.

För skiftarbete som utförs på söndagar betalas skifttillägg med 100 %.

Kom ihåg att kompensation för söndagsarbete, övertid på söndagar och ersättning för veckovila är olika saker, och utbetalningen av dem inte beror på varandra.

Arbetstidsbokföring

Arbetsgivaren ska registrera de arbetade timmarna och den ersättning som utbetalas för dem per anställd.

Arbetsgivaren kan registrera arbetstiden genom att ange antingen:

  1. arbetade timmar under ordinarie arbetstid, mertids-, övertids-, nöd- och söndagsarbete samt ersättning som har utbetalats eller
  2. alla arbetade timmar, samt övertid, nödarbete och söndagstimmar separat, och för dem utbetalade förhöjningsdelar.

Den förstnämnda registreringsmetoden rekommenderas för månadsavlönade och den senare för arbetare och tjänstemän med timlön.

Att byta övertidsersättning mot motsvarande fritid medför ingen förändring av arbetsgivarens skyldighet till arbetstidsbokföring. Övertid som byts ut mot ledighet eller ersätts måste återspeglas i arbetstidsbokföringen.

Tjänstemannen eller en person som är bemyndigad av honom eller henne har rätt att få en skriftlig förklaring av arbetsskiftsförteckningarna och arbetstidsbokföringen gällande uppgifter som rör ifrågavarande tjänsteman.

Arbetsgivaren ska spara arbetstidsbokföringen i minst två år från utgången av det kalenderår då arbetet utfördes.
Arbetsgivaren ska på begäran visa arbetstidsbokföringen för den som utför arbetarskyddsinspektionen och förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen.