Anställningsförhållande
Anställningsförhållande
Anställningsförhållande
Anställningsförhållande
- Arbetsavtal, arbetstider och arbetsresa
- Prövotid, konkurrensförbud och praktik
- Permitteringar, omställningsförhandlingar och upphävning av anställningsförhållande
I arbetsavtalet avtalas om villkoren för anställningen och arbetet. Avtalet fastställer bland annat den lön som ska betalas ut, arbetstid och huvudsakliga arbetsuppgifter. Arbetsavtalet kan antingen gälla tills vidare eller vara tidsbestämt.
Arbetstiden avser den tid som läggs på arbetet och den tid du är skyldig att tillbringa på arbetsplatsen till arbetsgivarens förfogande. Bestämmelserna och stadgandena om arbetstid hittas främst i kollektivavtalet för din bransch och arbetstidslagen.
En arbetsresa avser vanligtvis en resa som tjänstemannen gör tillfälligt för att utföra arbetsuppgifter på en särskild arbetsplats. Arbetsgivarens skyldighet att ersätta kostnaderna för arbetsresan och betala dagtraktamente grundar sig vanligtvis på bestämmelser i kollektivavtalen.
Prövotiden är en separat överenskommen tidsfrist från arbetets början, inom vilken arbetsgivaren har möjlighet att utreda dina yrkeskunskaper och din lämplighet för befattningen och arbetsgruppen. Du kan i din tur ta reda på om arbetet och anställningsvillkoren motsvarar den uppfattning du fick när du skrev på ditt arbetsavtal.
Ett avtal med konkurrensförbud avser en begränsning som överenskommits i ett arbetsavtal eller separat på annat sätt att inte konkurrera med arbetsgivaren inom samma bransch efter anställningens upphörande. Den kan bara tillämpas av en särskilt viktig anledning.
På en praktikplats kan du tillämpa teorin från skolbänken i arbetslivet och nätverka med arbetsgivare inom din framtida bransch redan under studietiden. Lön ska betalas ut för praktiken. I synnerhet yrkeshögskole- och universitetsstuderande bör ingå ett arbetsavtal för praktikplatsen.
Med permittering avses arbetsgivarens ensidiga beslut att tillfälligt avbryta löneutbetalning och arbete trots att anställningsförhållandet fortsätter. Detta kan uppnås genom att förkorta den dagliga eller veckovisa arbetstiden eller genom att permittera personen helt. Permitteringar kan pågå antingen under en viss förutbestämd period eller fortsätta tills vidare.
Samarbetsförfarandet är ett förfarande mellan arbetsgivare och arbetstagare där man behandlar frågor relaterade till arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Innan arbetsgivaren fattar beslut i frågor som kräver samarbetsförhandlingar måste hen diskutera dessa med de anställda. I vissa fall räcker det dock att enbart informera de anställda.
Anställningsförhållandet kan upphöra när perioden har löpt ut, vid uppsägning, hävning eller, i särskilda situationer, då anställningen anses ha hävts. Både arbetstagaren och arbetsgivaren kan upphäva anställningsförhållandet när det finns rättsliga skäl för upphävning.
Om det står anställning tillsvidare i ditt arbetsavtal innebär det att du har ett fast jobb. Arbetsavtalet gäller antingen tills vidare, dvs. är ett fast jobb, eller för viss tid. Huvudregeln är att arbete utförs i en fast anställning som gäller tills vidare. Ett arbetsavtal som gäller tills vidare upphör ofta genom uppsägning och endast i sällsynta fall genom hävande av anställning. Arbetsavtalet kan inte sägas upp eller hävas utan orsaker som har godkänts i lag.
Ett arbetsavtal för en viss tid kan endast ingås om det finns ett legitimt skäl för detta, till exempel ett vikariat medan en annan arbetstagare är frånvarande. I ett avtal för en visstidsanställning ska orsaken till att anställningen är tidsbegränsad och anställningens varaktighet anges. Huvudregeln i arbetsavtalslagen är att arbete utförs i en fast anställning.
Om arbetsavtalet är tidsbegränsat får arbetstagaren inte sägas upp före utsatt tid. Arbetstagaren kan heller inte säga upp sig innan visstidsanställningen har löpt ut. Ärendet kan dock vanligtvis avtalas mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Om en prövotid har avtalats separat i arbetsavtalet kan avtalet hävas under prövotiden trots tidsfristen.
Deltidsarbete är en arbetstidsform som är kortare än heltidsarbete. Deltidsarbetandes förmåner får inte vara svagare än de för heltidsarbetande. Förmånerna kan dock ställas i relation till arbetstid. Om det finns ett behov av utökad arbetskraft på arbetsplatsen måste arbete i första hand erbjudas deltidsarbetande som söker heltidsarbete.
En deltidsarbetande person kan också få inkomstrelaterad dagpenning som medlem i en arbetslöshetskassa. När personen blir arbetslös får hen inkomstrelaterad dagpenning om hen har uppfyllt arbetsvillkoret under sin medlemskapsperiod och betalat medlemsavgifter för arbetstiden.
Om du arbetar i bemanningsföretag gäller i princip samma regler för dig som för andra anställningar. Enligt lagen behandlas inhyrda arbetstagare från bemanningsföretag likadant som andra anställda. Arbete genom bemanningsföretag plågas dock ofta av dålig kunskap om både arbetsgivares och arbetstagares ansvar och normer i arbetslivet.
Genom att hyras ut av ett bemanningsföretag har du skrivit på ett arbetsavtal för ett företag som förmedlar arbetskraft, som också är din arbetsgivare. Bemanningsföretaget betalar också din lön och tar även hand om arbetsgivarens andra skyldigheter. Kom ihåg att alltid ingå ett skriftligt arbetsavtal. Du gör dock ditt jobb i ett användarföretag som köper din arbetsinsats av ett bemanningsföretag. Användarföretaget leder, utbildar och instruerar dig i ditt arbete.
I kollektivavtal inom vissa branscher har man kommit överens om när bemanningsföretag eller extern arbetskraft kan användas. Lagen om beställarens skyldighet ålägger också användarbolaget vissa skyldigheter.
I individuella problem bör du rådfråga förtroendemannen eller en arbetarskyddsfullmäktig på antingen ditt eget företag, företaget som använder arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag eller ditt eget fackförbund.
Ett arbetsavtal där arbetstagarens arbetstid under en angiven period varierar mellan minimi- och maximiarbetstiden som arbetsgivaren erbjuder på grundval av arbetet kallas i arbetsavtalslagen för ett avtal med varierande arbetstid. I avtal med varierande arbetstid ingår också arbetstidsarrangemang där arbetstagaren åtar sig att arbeta för arbetsgivaren om hen kallas separat (så kallade extratider, dvs. anställda som inkallas att arbeta vid behov).
Avtal med varierande arbetstider får endast tillämpas när arbetsgivarens behov av arbetskraft verkligen varierar. På arbetsgivarens initiativ får den minimiarbetstid som inskrivs i arbetsavtalet inte vara lägre än vad som krävs av arbetsgivarens behov av arbetskraft. Om den faktiska arbetstiden för de föregående sex månaderna visar att den överenskomna minimiarbetstiden inte motsvarar arbetsgivarens faktiska behov av arbetskraft, ska arbetsgivaren på arbetstagarens begäran förhandla fram en ändring av arbetstidsvillkoret för att tillgodose det faktiska behovet. Förhandlingarna ska ske inom skälig tid och arbetstagaren har rätt att använda en assistent i förhandlingarna.
I början av anställningen måste arbetsgivaren ge arbetstagaren en förklaring av de situationer och i vilken utsträckning arbetsgivaren behöver arbetskraft. Denna information kan finnas i arbetsavtalet eller i en separat rapport.
En person som arbetar med ett varierande arbetstidsavtal har också rätt till sjuklön och lön under uppsägningstiden. Vid upprättandet av arbetsskiftsförteckningen måste arbetstagaren ges möjlighet att ange i vilken utsträckning och på vilka villkor hen kan ta emot arbete om arbetsgivaren kan erbjuda mer än den minimiarbetstid som föreskrivs i avtalet. Således behöver inte ens en nollavtalspart längre gå med på obegränsat mertidsarbete.
Som företagare kan du själv bestämma över ditt eget arbete, din arbetstid, prissättning samt sätt att arbeta. I Finland finns det fem olika företagsformer: privat näringsidkare (firmanamn), aktiebolag, kommanditbolag, öppet bolag och andelslag. Dessutom finns det ensamföretagare som försörjer sig på sitt eget arbete utan anställningsförhållande (på finska itsensätyöllistäjä).
Företagarens inkomster beror på gjort resultat och kan variera mycket från månad till månad. Däremot får löntagaren den i arbetsavtalet överenskomna penningsumman, till exempel per arbetad arbetstimme eller månad.
Som företagare på heltid är du i regel inte berättigad till arbetslöshetsskydd, fastän inkomsterna från företagandet skulle vara små eller helt upphöra. Den som är företagare som bisyssla har däremot i regel rätt till arbetslöshetsskydd. Som företagare betalar du dessutom själv ditt socialskydd och din pensionsavgift. Arbetsgivaren betalar en betydande del av dem för löntagaren.
Anställningsvillkoren definieras i lokala företags- eller arbetsplatsspecifika avtal, branschspecifika kollektiv-arbetskollektiv- eller tjänstekollektivavtal och arbetslagstiftningen. Arbetslagstiftningen omfattar till exempel arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, semesterlagen, diskrimineringslagen, lagen om integritetsskydd i arbetslivet, lagen om kollektivavtal, lagen om alterneringsledighet, lagen om studieledighet, lönegarantilagen och lagstiftningen för system för arbetstagarinflytande, dvs. samarbete i företag, personalrepresentation i företagets förvaltning och personalfonder.
På arbetet tillämpas även arbetsplatsens arbetsregler, vedertagen praxis och arbetsgivarens bestämmelser.
För frågor som rör anställnings- eller tjänsteförhållanden ska du först kontakta förtroendemannen på din arbetsplats. Du hittar kontaktuppgifterna till din förtroendeman i Ammattiliitto Pro-appen på din telefon eller genom att logga in på medlemssajten Proplus. Om du behöver ett snabbt svar kan du kontakta vår rådgivning i frågor om anställnings- och tjänsteförhållanden. I mer komplicerade eller krävande frågor kan du ta hjälp av en expert inom din bransch.