Arbetskonflikter

Nödarbete är arbete som arbetsgivaren kan beordra en arbetstagare att utföra utan arbetstagarens samtycke. Arbetsgivaren får beordra arbetstagaren att utföra nödarbete, om en oförutsedd händelse har vållat avbrott i den normala driften eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott, eller medför allvarlig fara för skada på liv, hälsa eller egendom och arbetet inte kan skjutas upp till senare.

Förutsättningarna för utförande av nödarbete fastställs i arbetstidslagen. En arbetsgivare som låter utföra nödarbete skall omedelbart göra en skriftlig anmälan om nödarbetet till arbetarskyddsdistriktet. Av anmälan skall framgå orsaken till nödarbetet samt dess omfattning och förväntade längd. Anmälan skall även innehålla ett utlåtande av arbetstagarnas förtroendeman eller förtroendeombud eller, om ingendera har valts, av arbetarskyddsfullmäktigen. När ett nödarbete utförs får arbetsgivaren förlänga den ordinarie arbetstiden i den utsträckning som krävs för att avvärja ett oförutsett hot, men dock i högst två veckor.

En strejk är en form av arbetskonflikt där personerna tillfälligt vägrar att arbeta. Strejk används som påtryckningsmedel i en situation där det annars inte går att nå  samförstånd med arbetsgivaren och man inte längre kan föra saker framåt endast genom förhandling. Deltagande i en strejk som organiseras av ett fackförbund eller dess medlemsförening är alltid lagligt.

Strejkbidrag betalas ut för alla de dagar då du strejkar. För att få bidraget förutsätts det att du har ett aktivt medlemskap i Pro. Om du strejkar har du rätt till strejkbidrag från och med din anslutningsdag. 

Strejkbelagt arbete innebär allt det arbete som strejken riktar sig mot. Under strejken skall alla arbetstagare avstå från att utföra strejkbelagt arbete, oavsett om de organiserat sig i Fackförbundet Pro eller inte.

Särskilt skyddsarbete för att trygga människoliv, hälsa och miljö står utanför strejken. Med skyddsarbete avses arbete som vid verkställandet av en arbetskonflikt är nödvändigt för att skydda liv eller hälsa eller för att skydda sådan betydande egendom och miljö som arbetskonflikten särskilt äventyrar. Skyddsarbete är inte arbete som syftar till att hålla produktionen igång.

Förtroendemannen fastställer tillsammans med arbetsgivaren behovet och omfattningen av skyddsarbete. Arbetsplatserna har skäl att följa en strikt avgränsning vid definitionen av skyddsarbete. I oklara fall är det skäl att ta kontakt med förbundets centralstrejkkommitté. En person som utför skyddsarbete får inte under strejken utföra andra uppgifter än sådana som omfattas av skyddsarbetets avgränsning.

Som stridsåtgärd liknar en arbetsblockad en stödstrejk, men där vägrar branschanställda att arbeta med företag som omfattas av blockaden. 

I praktiken leder en arbetsblockad exempelvis till att man inte levererar nya beställningar, fakturerar och/eller hanterar krediter, reparerar eventuella fel eller utför installationer och underhåll. Under arbetsblockaden låter man arbetet vänta och utför det först när blockaden upphör. En arbetsblockad som fastställs av fackförbund är en laglig stödåtgärd. 

Arbetsblockad är en laglig stridsåtgärd, som arbetsgivaren inte har rätt att utöva påtryckningar på eller förbjuda någon att delta i. 

En lockout är en stridsåtgärd som genomförs av arbetsgivarna. En lockout innebär att arbetsgivarförbundet förbjuder arbete i vissa av sina medlemsföretag.

Under en lockout hindrar arbetsgivaren arbetstagarna från att komma till jobbet, avbryter deras lönebetalningar och förklarar arbetsplatsen stängd, så att personalen inte kan utföra arbete som omfattas av lockouten.

En lockout som verkställs av arbetsgivaren är en stridsåtgärd på samma sätt som en arbetstagarstrejk, när det inte finns något gällande kollektivavtal inom branschen och branschen med andra ord befinner sig i ett så kallat avtalslöst läge. Motparten och riksmedlaren skall underrättas om en lockout två veckor innan lockouten verkställs.

En lockout kan exempelvis användas på viss tid eller under enstaka så kallade punktdagar. Lockout kan också gälla endast medlemmar av ett visst fackförbund. En lockout kan utlysas av ett enskilt företag eller av samtliga medlemsföretag i ett arbetsgivarförbund.

Utmarschen är en påtryckningsåtgärd av demonstrationskaraktär, där arbetet avbryts och personalen lämnar arbetsplatsen. I allmänhet är utmarscherna korta och varar i högst några dagar.

Med strejkbrytare avses en person som utför strejkbelagt arbete. Strejkbrytaren kan antingen vara medlem i förbundet, oorganiserad eller höra till något annat förbund.  Ju mindre strejkbrytande som förekommer under strejken, desto snabbare och effektivare blir strejken och avtalandet om frågor.

Med förbud mot övertidsarbete avses i allmänhet ett förbud att arbeta övertid som förbundet utlyser. Förbudet omfattar också förlängning av arbetstiden med flextid och resor utanför normal arbetstid.