Arbetsnedläggelser

Alla har rätt att delta i politisk åsiktsyttring, det är inte fråga om olaglig strejk. I kollektivavtalen.  I kollektivavtalen finns ofta en fyra dagars varseltid för politiska åsiktsyttringar. Detta sköts av alla fackförbund och medlemmarna kan lita på att anmälan getts i tid. Fackförbund har alltid undantagit arbete som är avgörande för liv, hälsa och miljöskydd från åsiktsyttringarna.

Fackförbunden och deras medlemmar har därför möjlighet att uttrycka sina åsikter i samhällsfrågor. Att delta i politiska åsiktsyttringar kan därför inte få några konsekvenser för dig.

Olagliga strejker och stödstrejker är något helt annat

Olaglig strejk är när en fackförening eller dess medlemmar går ut i strejk för att påverka ett gällande kollektivavtal. En politisk åsiktsyttring är aldrig riktad mot gällande kollektivavtal.

Det är fråga om en sympatistrejk när ett fackförbund organiserar stridsåtgärder för att stödja ett annat fackförbund i kollektivförhandlingar och denna sympatistrejk inte på något sätt, inte ens indirekt, påverkar anställningsvillkoren för de arbetstagare som omfattas av sympatistrejken.

 Om du har frågor om situationen, kontakta din förtroendeman eller förbundets arbetslivsrådgivning.

En strejk som arrangeras av ett fackförbund eller dess medlemsförening är alltid laglig för den som strejkar, du gör alltså ingenting olagligt när du deltar i strejk som arrangeras av förbundet.  Eventuella påföljder för olagliga stridsåtgärder riktar sig alltid mot fackförbundet eller dess medlemsförening.

I kollektiv-, arbetskollektiv- och tjänstekollektivavtalen har avtalats om att stridsåtgärder som gäller kollektivavtalet i fråga är förbjudna under avtalets giltighetstid. Avtalsbrott kan leda till böter, för vilka den som ordnar arbetskonflikten ansvarar.

När kollektiv-, arbetskollektiv- och tjänstekollektivavtal icke är giltiga är man i ett så kallat avtalslöst läge. I sådana fall ska strejkarrangören ge skriftligt varsel två veckor innan strejken inleds. Varslet lämnas både till riksförlikningsmannen och till avtalets motförhandlare (arbetsgivarförbundet). Om varseltiden inte iakttas kan den som ordnar arbetskonflikten dömas till bötesstraff.

De ovan beskrivna situationerna gäller endast arbetskonflikter i anslutning till kollektiv-, arbetskollektiv- och tjänstekollektivavtal. Utöver dessa är det möjligt att lagligt organisera exempelvis sympatistrejker, politiska arbetskonflikter och övertidsförbud. Dessa omfattas inte av varseltiden eller har eventuellt avtalats att vara exempelvis i fyra dagar. De är emellertid inte lagligen möjliga för personer i ett tjänsteförhållande, vars enda lagliga stridsåtgärd är strejk.

Följ medlemsbreven som Pro skickar. Vi kommunicerar om strejker till våra medlemmar i 14 dygns tid efter att vi har lämnat strejkvarsel. Du får mer information om strejken av din förtroendeman.

I strejkmeddelandet anges alltid klockslaget när strejken börjar. Du får inte gå på jobb efter strejkens början. Om strejken börjar mitt i arbetsskiftet avslutar du arbetet när strejken inleds och lämnar arbetsplatsen. Pros förtroendevalda går runt på jobbet när strejken inleds och styr ut personalen.

Lämna inte något du kan behöva under strejken på din arbetsplats. Efter strejkens början får du under inga omständigheter gå till arbetsplatsen. När strejken inleds begär arbetsgivaren vanligen att arbetstagaren ska återlämna de arbetsredskap som arbetsgivaren har överlåtit till arbetstagaren i form av en anställningsförmån. På begäran skall dessa redskap lämnas i arbetsgivarens besittning.

Kontrollera att du har strejkkommitténs kontaktuppgifter och kontaktuppgifter och öppettider till eventuell strejkbyrå. Följ även Pros hemsida och medlemssidor, som berättar det senaste om strejken. Kontrollera också dina personliga uppgifter på Proplus-medlemssidan. Om du bara har anmält arbets-e-post och telefonnummer till förbundet är det värt att uppdatera registret med din sekundära e-post/telefonnummer. Dessa uppgifter används för medlemskommunikation i strejksituationer.

Följ med informationen om strejken på förbundets webbplats. Vi uppdaterar sidorna med ny strejkinformation och i förhandlingssituationer publicerar vi kontinuerligt nyheter.  Strejkkommittén meddelar om strejkevenemang och strejkbyrån, dit du kan komma för att diskutera och fråga om strejkfrågor. Återgå till arbetet efter att en strejk på viss tid tar slut. När strejken avslutas med ett förhandlingsresultat ingås ett avtal om återgång till arbetet. Efter strejken har du normalt en till tre dagar på dig att återgå till arbetet. För denna tid betalar arbetsgivaren inte lön. 

Om du får inkomstförlust på grund avarbetsnedläggelse betalar vi strejkbidrag till dig. Bidraget förutsätter att du har ett aktivt medlemskap i Pro. Om du strejkar har du rätt till strejkbidrag om du är medlem i Pro då strejkvarsel ges.   Från strejkbidrag uppbärs automatiskt förskottsinnehållning. 

Under strejken betalas ingen arbetslöshetsdagpenning ut till tjänsteman. Om ditt anställningsförhållande upphör under strejken och du blir arbetslös ska du enligt normalt förfarande anmäla dig som arbetssökande vid arbetskraftsbyrån. En tjänstemans rätt till arbetslöshetsersättning skall normalt fastställas i enlighet med de regler som gäller för den.

Strejkdeltagare kan inte bli föremål för personliga påföljder för en arbetskonflikt som ordnas av fackförbund eller förening. Arbetsgivaren får inte utöva påtryckningar på arbetstagarna om de deltar i en stridsåtgärd som ordnas av förbundet. Om du känner dig pressad, rapportera det omedelbart till förbundet. 

Arbetsgivaren har inte rätt att säga upp eller häva arbetsavtalet på grund av deltagande i en arbetskonflikt, omarbetskonflikten har verkställts av förbundet eller en lokalförening. Stridsåtgärdens form har ingen betydelse. Även under strejken bestäms förtroendemännens, avdelningsförtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktigens arbetsskydd enligt kollektivavtalets bestämmelser eller lagen.

En strejk ändrar inte arbetsgivarens rätt att säga upp ett anställningsförhållande även under arbetskonflikten, exempelvis av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker. En uppsägningsgrund eller riktandet av en uppsägning får dock inte vara diskriminerande, exempelvis ogrundad endast gentemot tjänstemän. Du har alltid rätt att säga upp ett arbetsavtal som är i kraft tillsvidare, även under strejk. 

Arbetsgivaren får inte handla diskriminerande eller ojämlikt vid valet av de personer vars anställningsförhållande man överväger att avsluta. Att avsluta ett anställningsförhållande i samband med kollektiva arbetskonflikter är mycket sällsynt. I ett sådant fall bör du omedelbart ta kontakt med förbundet.

Vi accepterar inte denna typ av verksamhet, meddela omedelbart din förtroendeman, som kontaktar Pros regionkontor. Hoten är ogrundade och namnlistor får inte samlas in. Att delta i lagliga stgridsåtgärder leder inte till straff för någon, eftersom arbetstagaren har lagstadgad rätt att deltaga i strejker. 

Även distansarbete är strejkbelagt, så det gör du inte heller under arbetsnedläggelsen.

Det behöver du inte. Fackförbundet Pro har skickat behövliga meddelanden till riksförlikningsmannen och arbetsgivarförbundet.

Vi har meddelat arbetsgivarförbunden och riksförlikningsmannen att arbetsnedläggelsen uttryckligen avser uppgifter enligt tjänstemännens kollektivavtal.

Fackförbundet har meddelat om strejkens omfattning och tidpunkt. Enskild tjänsteman behöver inte och ska inte på förhand meddela arbetsgivaren om sitt deltagande i strejk Pro bestämt om.

Alla experter, chefer och tjänstemän på en arbetsplats som omfattas av arbetsnedläggelsen strejkar, oavsett om de är medlemmar i Pro eller någon annan organisation eller är oorganiserade.

Du deltar i arbetsnedläggelsen om du jobbar på en arbetsplats och avtalsbransch som omfattas av det. Uppgifterna borde finnas i ditt eget arbetsavtal. För mer information, kontakta din förtroendeman eller avtalsexperten i din region.

De företag som omfattas av arbetsinställelsen har i regel valts enligt principen att även arbetarna på platsen i fråga deltar i stridsåtgärder och där finns en Pro-förtroendeman.

Arbetsnedläggelsen gäller alla uppgifter som tjänstemännen vid det företag som nämns i anmälan har på orten i fråga, om samma kollektivavtal iakttas.

Ja, det har du.

Arbetsnedläggelsent är en stridsåtgärd som facket har beslutat om. Tjänstemän som deltagit i en av fackförbundet utlyst arbetsnedläggelse kan inte förvägras resultatarvode på grund av att de deltagit i arbetsnedläggelsen. 

Pro har utfärdat arbetsnedläggelse för särskilt namngivna arbetsplatser inom vissa avtalsbranscher. Detta innebär att de arbeten som omfattas av kollektivavtalet i fråga på dessa arbetsplatser hör inom ramen för arbetsnedläggelsen och inte får utföras av någon.

Om resultatet av förhandlingarna nås strax innan strejken inleds och strejken ställs in, meddelas detta omedelbart på Pros webbplats samt i medlemsbrev.

Det väsentliga är när arbetsskiftet börjar. Arbetsnedläggelsen omfattar arbetsskift som börjar under en särskilt definierad tid.

• Om ditt arbetsskift börjar före arbetsnedläggelsens starttidpunkt ska du utföra arbetsskiftet normalt. Skiftet görs även om det fortsätter utöver arbetsnedläggelsens starttidpunkt.
• Om ditt arbetsskift skulle börja inom de fastställda klockslagen för arbetsnedläggelsen går du inte till arbetsskiftet.
• Om ditt arbetsskift börjar efter de fastställda klockslagen för arbetsnedläggelsen ska du utföra arbetsskiftet normalt.

Kontrollera situationen genom att kontakta din förtroendeman eller avtalsexperten i din region.

Ibland anmäls arbetskonflikten omfatta också lördagen, så att arbetsgivaren inte tillfälligt kan ändra arbetstidssystemet och sedan låta utföra arbete som inte utförts på grund av arbetsnedläggelsen på lördagen.

När strejken avslutas återgår man normalt till arbetet då nästa arbetsskift börjar.

Om strejken avslutas före den angivna tidpunkten, återgår man till arbetet vid början av nästa arbetsskift eller så snart som möjligt därefter (exempelvis om arbetsskiftet börjar nästan omedelbart efter strejkens slut kan det vara omöjligt att hinna till detta arbetsskift).

Alla våra studerandemedlemmar får strejkunderstöd för ett förlorat arbetsskift. Det vill säga både medlemmar av grundföreningen och studerandeföreningen, om arbetsskiftet leder till inkomstbortfall.

• Arbetsgivaren har inte rätt att säga upp eller häva arbetsavtal på grund av deltagande i strejk, om arbetskonflikten verkställts av förbundet eller dess lokalförening. Arbetskonfliktens form har ingen betydelse. Förtroendemännens, avdelningsförtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges anställningsskydd bestäms enligt kollektivavtalets bestämmelser eller lagen även under strejk.
• En strejk ändrar inte arbetsgivarens rätt att säga upp ett anställningsförhållande under strejk, t.ex. av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Uppsägningsgrunden eller hur uppsägning riktas får likväl inte vara diskriminerande, t.ex. så att den ogrundat bara riktar sig till tjänstemän som hör till förbundet. Du har rätt att när som helst säga upp ett arbetsavtal som är i kraft tills vidare, även under strejk.
• Arbetsgivaren får inte handla diskriminerande eller ojämlikt vid val av de personer, vilkas anställningsförhållande de överväger att avsluta. Att upphäva ett anställningsförhållande i samband med massarbetskonflikter är ytterst ovanligt. I sådana fall är det skäl att omedelbart kontakta förbundet.

Under prövotiden kan vardera avtalsparten häva arbetsavtalet utan särskild orsak. Hävning under prövotid får ändå inte göras av diskriminerande orsak eller annars av osaklig grund i förhållande till prövotiden. Det här gäller också under strejk. Arbetsgivaren får inte heller under strejk häva anställningsförhållandet till exempel på grund av fackföreningsverksamhet. 

Nödarbete är arbete som arbetsgivaren kan beordra arbetstagaren till utan arbetstagarens samtycke. Arbetsgivaren kan beordra nödarbete bara om en oförutsedd händelse orsakat eller allvarligt hotar vålla avbrott i den normala driften på sätt som kan äventyra liv, hälsa eller egendom och arbetet inte kan uppskjutas för att utföras senare.

Arbetsgivare som beordrar nödarbete ska omedelbart göra en skriftlig anmälan om nödarbetet till arbetarskyddsmyndigheten. I anmälan ska nämnas orsaken till nödarbetet, dess omfattning och sannolika varaktighet. I anmälan ska också finnas arbetstagarnas förtroendemans eller förtroendeombuds, eller då ingendera valts, arbetarskyddsfullmäktigs utlåtande.

Då arbetsgivaren låter utföra nödarbete får den normala arbetstiden förlängas i den mån som krävs för att värja sig från den oförutsedda faran, dock högst under två veckor.

Kontakta din förtroendeman om du tänker bli beordrad till nödarbete.

I sina egna strejkmeddelanden drar Pro vanligen upp strejkgränserna så att skyddsarbete blir utanför. Skyddsarbete är till exempel sådant arbete, med vilket man förhindrar att maskiner, apparater eller byggnader går sönder samt skyddar människoliv och hälsa.

Sådant arbete kan till exempel inom industrin vara fabriksbrandkårer eller bevakningsuppgifter i industrianläggningar. Anvisningar om skyddsarbete ges alltid separat vid arbetskonflikter och alla uppgifter som hör till skyddsarbete behandlas mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. I princip är inte sådana arbetsuppgifter skyddsarbete med vilka man tryggar arbetsgivarens produktion.

Du är borta från arbetet av den orsak som börjar först. Om strejken börjar före din semester är du i strejk. Om strejken börjar efter att din semester börjat är du på semester. Om semestern och strejken börjar samma dag är du på semester, för semesterns börjar då dygnet byts, men strejken först klockan 6.00. Efter att strejkvarslet getts bestäms inga nya semestrar för strejktiden.

Om strejken börjar på måndag och din semester skulle börja på tisdag, flyttas semestern, eftersom strejken hunnit börja först. Om semestern eller annan frånvaro upphör under strejken, går du i strejk efter att frånvaron upphört. Om det under strejken uppnås en uppgörelse och strejken slutar mitt under avtalad semester, fortsätter semestern automatiskt från det strejken slutar.

Om du insjuknat före strejken börjar är du sjukledig (avlönad tid) och då den tar slut ansluter du dig till strejken. Då sjukledighet börjar under strejken är du sjukledig (oavlönad tid).

Om permitteringen antecknats börja samma dag som strejken, träder permitteringen i kraft då dygnet byts och strejken börjar klockan 6.00, så du är permitterad om permitteringsmeddelandet getts före strejkvarslet getts.

1. Om sjukdomen börjar före strejken och slutar efter strejken betalas lön för hela sjuktiden ifall arbetsgivaren i övrigt är skyldig att betala lön för sjuktiden.

2. Om sjukdomen börjar före strejken och slutar under strejken, betalas lön också för de sjukdagar som sammanfaller med strejken. Om tjänstemannen i en sådan situation trots sin sjukledighet anmäler sig som strejkare och är aktiv i samband med strejken, till exempel som strejkvakt, kan det uppstå en situation att hen anses vara i strejk och lön för sjuktid inte betalas under strejken. Efter att sjukledigheten upphört är tjänstemannen i strejk.

3. Om sjukdomen börjar under strejken är tjänstemannen i strejk. Lön för sjuktid betalas inte för sjukdagar som sammanfaller med strejken. Å andra sidan förbrukas heller inte under strejken tiden för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid. Man börjar räkna perioden först från då strejken upphört, det vill säga från den stund tjänstemannen får lön för sjuktid.

Ledighet som förkortar arbetstiden som bestämts att hållas under strejken förbrukas inte under strejk. Tjänstemannen har rätt att efter strejken få nya ledigheter, vilkas kan ges som fridagar eller vid lokal överenskommelse som ersättning för inkomstförlust. Det att perioden då ledighet som förkortar arbetstiden ska tas ut överskrids inverkar inte på saken.

Om familjeledigheten och därmed arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet börjat före strejken börjar, betalas lön som normalt under familjeledigheten och därmed även under strejken.

Ifall familjeledigheten börjat under strejken har arbetsgivaren inte skyldighet att betala lön för familjeledighet innan strejken slutar. Under strejken förbrukas det likväl inget av perioden för avlönad familjeledighet. Arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet flyttas bara till tiden efter strejkens slut.

Förutsättningen för alterneringsledighet är att man under de 13 omedelbart föregående månaderna varit 12 månader i arbete. Om strejk eller flera strejker före alterneringsledigheten räcker över en månad, uppfylls inte villkoret för att få alterneringsledighet. I sådana fall bör man vara i kontakt med sin förtroendeman eller centralstrejkkommittén och utreda situationen.

Arbetsgivaren har inte lönebetalningsskyldighet under strejken. Om däremot redan intjänad lön förfaller till betalning under strejken, ska lönen betalas normalt.

Villkoret för att betala deltidspension är deltidsarbete. Arbetstiden ska vara 16–28 timmar i veckan. Om veckoarbetstiden varierar utjämnas den under 16 veckors tid. Man kan vara högst sex veckor borta från arbetet utan avbrott. Pensionen upphör om inkomsterna från deltidsarbetet stiger över 70 % eller sjunker under 35% av lönen för heltidsarbete.

Enligt anvisningarna från Pensionsskyddscentralen bedöms en strejks eller blockads inverkan på rätten till deltidspension enligt om pensionstagaren utan avbrott är borta från arbetet högst sex veckor eller längre, såsom vid permitteringssituationer. Frånvaron till följd av semester, sjukdom eller olycka beaktas likväl inte. Däremot beaktas till exempel permitteringstid och pensionstid i anslutning till deltidspension.

Om det för tjänsteman blir oavbruten frånvaro från arbetet på över sex veckor som följd av strejk och eventuellt omedelbart före det annan frånvarogrund från arbetet (t.ex. permittering eller pensionsperiod), dras deltidspensionen in i slutet av den månad under vilken de sex veckorna går ut.

Om frånvaron blir högst sex veckor inverkar den inte på rätten till deltidspension, förutsatt att övriga förutsättningar för att få deltidspension fortfarande uppfylls.

I oklara fall och vid ytterligare frågor lönar det sig att vara i direkt kontakt till det egna pensionsbolaget och utreda hur frånvaro och minskad inkomst inverkar på deltidspensionen.

Tjänsteman har rätt att få sin lön under tiden för hindret (högst för sju dagar), om arbetet hindras på grund av att ett annat förbund inleder arbetskonflikt och den här arbetskonflikten inte har beroendeförhållande till tjänstemännens anställningsvillkor.

Om arbetskonflikten har beroendeförhållande till de tjänstemäns anställningsvillkor, vilka blivit utan arbete, är inte arbetsgivaren skyldig att betala lön.

Lagligheten i arbetskonflikten som utgör hinder för arbete har inte betydelse vid bedömningen av skyldigheten att betala lön.

Om tjänsteman blir utan arbete på grund av en annan personalgrupps stridsåtgärder, har han eller hon rätt till arbetslöshetsdagpenning utan självrisktid, om han eller hon i övrigt uppfyller villkoren för dagpenning.

Om målsättningarna för den personalgrupp som inlett arbetskonflikt har samband med tjänstemännens anställningsvillkor eller arbetsförhållanden, finns inte sju dagars lönebetalningsskyldighet.

Fackförbundet Pros medlemmar har ingen skyldighet baserad på kollektivavtal att under arbetarnas eller andra löntagargruppers strejk göra annat än tjänstemännens arbete som avses i det egna kollektivavtalet.

Det här betyder att tjänstemännen gör normala dagliga uppgifter under ifrågavarande strejker.

Arbetsplatsens förtroendeman bör säkra sig om att Fackförbundet Pros medlemmar följer och agerar enligt de anvisningar och principer, vilka har avtalats gemensamt mellan centralorganisationerna, och inte utför strejkbelagt arbete. Det är skäl att vara i kontakt med förbundets huvudkontor eller regionkontor om saken.

Om Fackförbundet Pros medlem arbetar i uppgifter som omfattas av en annan organisations strejk, bör han eller hon ansluta sig till ifrågavarande organisations strejk och till honom eller henne betalas lika stort strejkbidrag som till medlemmarna i organisationen som strejkar. Pro betalar strejkbidrag till sin medlem som strejkar.

Om det är problem med att ansluta sig till strejken bör man alltid kontakta Pros anställningsjour eller det egna regionkontoret.