Strejkhot är exceptionella, för senast strejkade statens tjänstemän för ungefär 40 år sedan.
Den tre dygn långa strejken börjar den 22 april klockan 00.01 och slutar den 24 april klockan 23.59, om enighet inte före det uppnås om lönehöjningar för statens 76 000 löntagare.
Strejken skulle omfatta arbetsturer som börjar inom denna tidsperiod på nedan nämnda arbetsplatser.
Polisförvaltningen: Arbetsuppgifterna på alla verksamhetsställen vid Polisinrättningen i Östra Finland och arbetsuppgifterna på alla verksamhetsställen vid Polisinrättningen i Sydöstra Finland.
Tullen: Arbetsuppgifterna vid Posttullen på Helsingfors-Vanda flygplats.
Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori: Arbetsuppgifterna på alla verksamhetsställen inom Rovaniemi stads område utom uppgifter i anslutning till välfärdsområdesvalet och kommunalvalet.
Strejken omfattar dessutom för JHL:s och FOSUs del Meteorologiska institutets Center för väder, hav och klimatservice.
De uppgifter, vilka om de inte utföras skulle orsaka fara för människoliv eller hälsa eller betydande fara för egendom, lämnas utanför strejken.
För en vecka sedan gav organisationerna ett första strejkvarsel för den 15–16 april. Den eventuella strejken omfattar då Polisförvaltningen, Brottspåföljdsmyndigheten, Statskontoret, Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet och Valtoris uppgifter på vissa verksamhetsställen.
Det tidigare utlysta övertids- och skiftbytesförbudet och förbudet att intjäna flexsaldo för alla arbetstagare i anställningsförhållande inom staten, har varit i kraft tills vidare från den 19 mars.
Staten behöver stabil löne-utveckling
Den egentliga tvisten i förhandlingarna om statens tjänste- och arbetskollektivavtal gäller nivån på lönehöjningarna.
Statens arbetsmarknadsverk har erbjudit sammanlagt 6,3 procents höjning, vilket är klart mindre än 7,8 procent, som blivit den allmänna linjen. Det låga löneerbjudandet har motiverats med läget i den offentliga ekonomin.
– Europa och världen är i en mycket osäker säkerhetspolitisk situation. Samtidigt vill landets ledning gräva en lönegrop för personalen inom försvaret, poliser, gränsbevakare, ansvariga för statens informationssystem och för tjänstemän och arbetstagare som tryggar statsförvaltningen. Det här är svårt att förstå och omöjligt att godkänna, säger Fackförbundet Pros ordförande Niko Simola.
Organisationerna som representerar personalen i tjänste- och arbetskollektivavtalsförhandlingarna påminner att samma lönehöjningar hör till statens löntagare som till andra.
– Eftersom den så kallade exportmodellagen i fortsättningen hindrar högre lönehöjningar än i spelöppnarbrascherna, skulle personalen inom staten bestående bli efter de andra om en lägre lönehöjning godkänns, konstaterar organisationerna tillsammans.
– En löneuppgörelse i enlighet med exportmodellen har blivit avtalsuppgörelse nästan i bransch som bransch. Personalen vet att helhetsläget i den offentliga ekonomin inte korrigeras genom att ta av lönerna för statens tjänstemän och arbetstagare, konstaterar ordförande för FOSUs förhandlingsdelegation Jonne Rinne.
– Staten ska trygga en stabil löneutveckling för personalen om den vill sköta om sitt rykte som arbetsgivare. Finlands säkerhet sköts inte som talkoarbete och förvaltningen snurrar inte med tomma fraser, poängterar FOSUs förhandlingschef Minna Salminen.
– Arbetsgivaren vill tydligen styra in statens personal på en väg med sämre löneutveckling än i andra branscher. Med det skapar man ingen hållbar botten för att locka och behålla arbetskraft i konkurrensen om kompetent personal. De statligt anställda gör viktigt arbete för medborgarna och det här landet. De förtjänar arbetsgivarens respekt, kräver JHL:s ordförande Håkan Ekström.
Riksmedlare Anu Sajavaara inledde förra veckans tisdag medling i statens avtalstvist.