Arbetstagaren och arbetsgivaren kan, genom undantag från bestämmelserna i kollektivavtalet om arbetstidens längd och placering, komma överens om tillämpning av utökad flextid i arbetsuppgifter där arbetstagaren självständigt kan besluta om förläggning och arbetsplats av minst halva arbetstiden.

Avtal om utökad flextid ska ingås skriftligen. Avtalet kan ingås i samband med arbetsavtalet eller medan anställningen pågår. Ett skriftligt avtal om utökad flextid ersätter också arbetsskiftsförteckningen när det av den framgår principerna för placeringen av arbetstiden.

Arbetsgivaren följer upp den tid som läggs på jobbet, men arbetet kan i huvudsak förläggas på den tid och plats som arbetstagaren bestämmer. Utökad flextid är inte möjligt att avtala i befattningar där arbetsgivaren regelbundet bestämmer tid och plats för arbetet. Det handlar bland annat om kundservicearbete i arbetsgivarens lokaler, där arbetet är knutet till företagets öppettider.

Den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt högst 40 timmar under en fyra månaders period. Utökad flextid ökar inte arbetstagarens arbetstid, utan är avsett att möjliggöra friare placering av arbetstiden under utjämningsperioden.

▼Vilka dagar arbetstagaren får förlägga arbetstiden på Utgångspunkten är att arbete endast utförs på vardagar. Man kan också komma överens om att arbetet utförs under mer än fem dagar i veckan eller på motsvarande sätt att arbetstagaren endast ska arbeta fyra dagar i veckan.

Placering av arbetstagarens veckoledighet. Med avtal går det att utesluta placering av arbetstid på till exempel söndagar, så att arbetsgivaren vet att arbetstagarens veckovila alltid förläggs på en söndag. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också komma överens om att arbetstagaren kan arbeta alla dagar i veckan.

Eventuell fast arbetstid Fast arbetstid kan inte förläggas nattetid mellan kl. 23.00 och 06.00. Arbetsgivaren kan ibland behöva kunna förutsätta att arbetstagarna är närvarande eller tillgängliga. Detta hindrar inte tillämpningen av utökad flextid, förutsatt att den tid som arbetstagaren förfogar över omfattar minst hälften av arbetstagarens ordinarie arbetstid. Fast arbetstid kan gälla en del av en dag eller till exempel en viss veckodag.

Tillämplig arbetstid efter det att avtalet om utökad flextid har upphört Om detta inte har avtalats gäller den allmänna arbetstiden i enlighet med arbetstidslagen eller kollektivavtalet.

Under de 24 timmar som följer efter varje skifts början ska arbetstagaren få minst 11 timmars oavbruten vila, med undantag för utfört arbete under arbetsberedskap. Vid utökad flextid kan dygnsvilan minskas till 7 timmar på arbetstagarens initiativ. Utökad flextid påverkar dock inte bestämmelserna om veckovila. Arbetstiden ska ordnas på ett sådant sätt att arbetstagaren får en oavbruten vilotid på minst 35 timmar var sjunde dag. Om möjligt ska vilotiden ges i samband med en söndag.

Veckovilan kan dock ordnas till i genomsnitt 35 timmar under en 14-dagarsperiod. Vilotiden bör vara minst 24 sammanhängande timmar under varje sjudagarsperiod.

Vid användning av utökad flextid är dygnsövertid arbete som överstiger åtta timmar per dygn. Veckoövertid är arbete som görs under veckovila utan att det är dygnsövertid. Mertidsarbete är arbete utöver ordinarie arbetstid, som inte är övertidsarbete. Vid utökad flextid förutsätter mertids- och övertidsarbete att arbetsgivaren uttryckligen förutsatt att de utförs.

Vid utökad flextid går det att låta utföra också söndagsarbete om så avtalas. Ersättningen bestäms enligt om arbetstagaren har möjlighet att fritt bestämma om placering av arbetstiden till söndag. Om arbetstagaren fritt kan välja om hen gör ifråga varande arbete en vardag eller på söndag, betalas normal lön för arbete på söndag. Om däremot arbetsgivaren förutsätter arbete på söndag, bör det alltid betalas söndagsersättning för det.