Familjeledigheterna förnyas – vad innebär det i praktiken?

I den nya modellen får vardera föräldern en kvot på 160 dagpenningdagar. Det är fråga om en inkomstrelaterad ersättning, som alltså är bunden till lönen.

Dessutom får den som är gravid en graviditetspenning i 40 dagpenningdagar. Allt som allt är dagpenningdagarna över 14 månader, nästan två månader mer än nu.

Det här betyder i praktiken att familjernas valmöjligheter förbättras, då man av föräldrapenningkvoten kan överlåta dagar (0–63 dagar) till den andra föräldern.

Mot jämställt arbetsliv

I Finland deltar kvinnorna och männen nästa lika mycket i arbetslivet, men kvinnorna använder för tillfället största delen av familjeledigheterna. Enligt forskning använder papporna bara cirka tio procent av föräldraledighetsdagarna. Av papporna använder 20 procent ingen ledighet alls. Bara under hälften av papporna sköter barn utan den andra föräldern.

Reformen förbättrar pappornas möjligheter att sköta sitt eget barn. Reformen diversifierar också bilden av männens och kvinnornas roll i familjen och dagens samhälle. Den långa familjeledighetsperiod pappan får som kvot ger också arbetsgivarna en signal att papporna, där som mammorna, deltar i skötseln av barnen.

En jämnare fördelning av familjeledigheterna mellan kvinnor och män förbättrar jämställdheten mellan könen i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Man bedömer att diskriminering vid rekrytering och förnyande av visstidsavtal minskar, då utgångspunkten i arbetslivet inte i fortsättningen är att rekrytering av en ung kvinna utgör en risk.

Kvinnors kortare frånvaro från arbetslivet har också en positiv inverkan på kvinnors karriär- och löneutveckling ända till intjänad pension.

Reformen kräver attitydförändring

Den största utmaningen i reformen är att arbetsavtalslagen sätter många begränsningar för användning av nu godkänd flexibilitet, så praxisen hänger fortfarande för ofta på arbetsgivaren. Utan arbetsgivarens positiva inställning och ändring av attityderna kan reformens syfte urvattnas.