Fastän tillfredsställelsen med lönesamtalsmodellen inte väsentligt ändrat bland dem som arbetar i tjänstemannauppgifter, uppger ungefär 70 procent av Pros medlemmar i finansieringsbranschen att de förhåller sig mer negativt till lönesamtalen än förut.
– Färre än var femte svarande upplever att han kan påverka lönesamtalets slutresultat och den erhållna löneförhöjningen. Fyra av fem svarande upplever att lönesamtalsmodellen försämrar arbetsplatsens atmosfär, bedömer branschansvariga ombudsmannen Ira Saarnio ökningen av motståndet.
Hösten 2012 fördes de fjärde lönesamtalen i finansieringsbranschen, undantaget Danske Bank, där samtalen var de femte i ordningen. Fackförbundet Pro har årligen efter samtalen undersökt hur populär lönesamtalsmodellen, som används för att fördela personlig löneförhöjning, är bland medlemmarna. Först var undersökningarna ett samarbete mellan alla förbund, men de två senaste åren har undersökningsresultaten omfattat endast Pros medlemmar.
I finansieringsbranschen arbetar 12 000 Promedlemmar, av vilka 1 570 besvarade Pros enkät.
Unga män får de bästa förhöjningarna
Det finns många antaganden om lönesamtalsförhöjningarna. På basis av undersökningen påverkar inte till exempel månadslönens storlek fördelningen av löneförhöjningar. Däremot har kön och ålder haft en inverkan: förhöjningarna som männen får är procentuellt större än kvinnornas och de största förhöjningarna har riktats till dem som är födda åren 1976–1985.
Enligt direktören för Pros finanssektor bör man i lönesamtalen fästa speciell uppmärksamhet vid chefsarbetet.
– Det är enligt andan i lönesamtalsmodellen att personens arbetsbeskrivning, uppgiftens svårighet, den personliga kompetensen och hur man klarar den egna arbetsuppgiften bedöms i dialog mellan chef och tjänsteman. Båda ska alltså vara förberedda på riktigt och diskussionen ska ha betydelse för fördelningen av lönesamtalspotten, konstaterar direktören för finanssektorn i Fackförbundet Pro, Antti Hakala.
Utgående från enkätsvaren verkar det som att då chefen satt sig in i modellens innehåll och förberett sig på att motivera sina synpunkter, fungerar lönesamtalsmodellen bättre och man förhåller sig positivt till den. Det går likväl inte problemfritt på alla arbetsplatser och då kunde ett bra tillvägagångssätt vara att satsa på enhetligt chefsarbete. På basis av svaren verkar också svårighetsklassificeringen av arbetsuppgifterna behöva uppdatering.
Enligt Hakala borde lönesamtalen rätt använda motivera, sporra och förbättra arbetsplatsens atmosfär, inte tvärtom.
– Av enkäten framkom därtill de svarandes oro för löneförhöjningsnivån och inkomstutvecklingen i finansieringsbranschen, konstaterar Hakala.
Det har också varit en klar fördel med lönesamtalsmodellen.
– Nuförtiden har nästan alla som arbetar i finansieringsbranschen uppdaterade befattningsbeskrivningar och svårighetsklasserna är rättare än för fem år sedan. Utgående från svaren är medlemmarnas lönekunskap på rätt hög nivå, fastän man i fråga om lönetillfredsställelse är långt från idealnivån, påminner branschansvariga ombudsmannen Saarnio.
– Enkäten gav värdefull information om åsikter angående lönesamtalen och med hjälp av dem funderar vi vidare på utvecklandet av lönesystemet, konstaterar direktör Antti Hakala.
Pro Nyheter
Översättning Susanne Paetau