Pro Nyheter
Pro Nyheterna frågade jurist Pia Ahonen om förslaget till försvagning av uppsägningsskyddet i företag med färre än 20 anställda är i enlighet med andan i konkurrenskraftsavtalet.
Centralorganisationerna föreslog i konkurrenskraftsavtalet att regeringen förbereder ändringar i arbetslagstiftningen och det inkomstrelaterade socialskyddet på trepartsbasis tillsammans med arbetsmarknadsparterna.
– Man bestämde ensidigt om försvagning av uppsägningsskyddet i regeringens ramförhandlingar. Jag tycker tillvägagångssättet här har varit åtminstone mot konkurrenskraftsavtalets anda, i vilket det förutsattes lagförberedelser på trepartsbasis. De har redan varit ofattbart många av de här ensidiga försämringarna, berättar Pia Ahonen.
– Förberedelser på trepartsbasis var en viktig punkt i konkurrenskraftsavtalet. Det är inte gemensamma förberedelser att man enbart har möjlighet att ge utlåtande till propositionen.
Regeringen ämnar föra propositionen till riksdagen i november.
Varför kom man överens om konkurrenskraftsavtalet?
I Pros nästan 60 avtalsbranscher fördes förhandlingar i maj 2016 i enlighet med centralorganisationernas konkurrenskraftsavtal från 29.2.2016.
– Konkurrenskraftsavtalet var det minst dåliga av dåliga alternativ. Avtalet ingicks för att undvika värre alternativ, berättade ordförande Jorma Malinen från Fackförbundet Pro.
Malinen avser de tvångslagar och tvingande till lokalt avtalande genom lagstiftning som regeringen föreslog i september 2015.
Vad kom man överens om i konkurrenskraftsavtalet?
Konkurrenskraftsavtalet förlängde årsarbetstiden med 24 timmar. Lönerna höjdes inte år 2017 och en del av arbetsgivaravgifterna överfördes till arbetstagarna att betala. Avtalet innehöll också sänkning av semesterpenningen med 30 procent i tre år för arbetstagarna i den offentliga sektorn.