Som vuxen kan man studera på alla utbildningsnivåer antingen för att komplettera tidigare studier eller för att ta en ny examen.
Man kan välja att ta en yrkesexamen, gå en gymnasieutbildning, studera på yrkeshögskola eller universitet, gå en utbildning inom fria bildningen eller delta i arbetskraftsutbildning. Utöver det kan man som vuxen vidareutbilda sig eller delta i fortbildningar.
– Man kan alltså avlägga en examen eller komplettera sin yrkeskompetens. Många som studerar gör det vid sidan om jobbet, berättar Maria Unger som är servicespecialist vid TE-tjänsternas landsomfattande telefonservice.
Hon är en av dem som svarar i telefonen när någon ringer med frågor som berör vuxenstudier.
– De flesta har en tanke om vad de vill studera, åtminstone inom vilket område. Till exempel utbildningar inom vård- och socialbranschen är populära.
Via sajten studieinfo.fi hittar man information om alla svenskspråkiga utbildningar – totalt finns just nu 207 att välja mellan.
– Många utbildningar går att gå vid sidan om ett heltidsarbete, som flerformsstudier. I praktiken kan det innebära mindre närundervisning, ett par veckoslut per månad, och mera självständigt distansarbete och nätstudier.
Vissa studier är heltidsstudier. Då utreder man med arbetsgivaren om man kan få studieledigt eller tjänstledigt och sysselsättningsfonden utreder om man är berättigad till vuxenutbildningsstöd.
Gemensam ansökan
Ansökan till de olika utbildningarna sker via den gemensamma elevantagningen. Under hösten ordnas en gemensam ansökan, under våren 2022 kan man söka studieplats 5.1–19.1 och 16.3–30.3.
De som ansöker om en studieplats på hösten inleder i regel studierna i januari, studierna för de som blir antagna under våren börjar i augusti eller september.
– Och för grundexamen och yrkesutbildning finns en kontinuerlig ansökan, tipsar Unger.
Den som har en relevant examen sedan tidigare kan få en del studiepoäng till godo, men enligt Unger är det upp till läroanstalten att avgöra vilka kurser eller delmoment i utbildningen som kan tillgodoses.
– Om man har en 15–20 år gammal examen kanske utbildningsarrangören tycker att det är bra att uppdatera vissa kurser eller delar som har ändrats väsentligt, i och med att arbetsmarknaden förnyas i rask takt.
Om man har en utländsk examen som grund är det oftast Utbildningsstyrelsen som jämför utbildningen med finländska förhållanden och gör en bedömning kring vad som kan tillgodoses.
Studier också för arbetslösa
Studier är ett bra alternativ också för arbetslösa arbetssökande. Via TE-byrån kan arbetslösa söka till exempel till arbetskraftsutbildningar.
Andra alternativ kan vara frivilliga studier och kortvariga studier som kan stödjas med arbetslöshetsförmån om vissa kriterier uppfylls – bland annat att kunden har fyllt 25 år, har sin arbetsansökan i kraft och om studierna förbättrar ens kompetens och möjligheter på arbetsmarknaden.
Om man är arbetslös är det lättare att få arbetslöshetsförmån för studietiden om man studerar en utbildning som ger förutsättningar för jobb inom yrken där det råder stor brist på arbetskraft.
– Detta i och med att chanserna att få ett jobb på arbetsmarknaderna då är större, säger Unger.
Också läroavtal är ett alternativ. Då genomförs största delen av studierna på en arbetsplats.
Om man inte vet vad man vill studera kan man via Yrkesbarometern, som uppdateras två gånger om året, få en bild av vilka yrkeskompetenser det råder brist på.
– Yrkesbarometern baserar sig på arbets- och näringsbyråernas bedömningar av framtidsutsikterna för centrala yrken inom den närmsta framtiden, säger Unger.
Ett annat bra alternativ för att utreda vilken bransch eller vilket yrke som kunde passa en, är att boka tid till TE-tjänsternas yrkesvalspsykolog.
Vuxenutbildningsstöd
För personer som varit länge i arbetslivet finns två bra alternativ. Med mer än åtta års arbetserfarenhet kan man få vuxenutbildningsstöd för studierna. Stödet kan beviljas löntagare och företagare, maximitiden är 15 månader.
– För att beviljas stödet ska man ha haft sitt nuvarande anställningsförhållande som huvudsyssla i minst ett år. Sysselsättningsfonden utreder om alla kriterier uppfylls för beviljandet av vuxenutbildningsstödet, berättar Unger.
Stödet består av både en grunddel samt en del som räknas ut från den sökandes inkomst. Via en räknare på Sysselsättningsfondens webbplats kan man se hur stor summa man skulle få per månad.
Personer med mer än 20 års arbetserfarenhet kan också överväga alterneringsledighet, vilket innebär att man kan lägga 100–180 dagar på studier.
Man kan också vara i kontakt med Folkpensionsanstalten för att utreda om man kan få studiestöd och studielån för sina studier.
– Vill man ha information om utbildningsalternativ eller finansiering av studier kan man vara i kontakt med vår telefonservice för personkunder (tfn 0295 025 510). Vi betjänar på svenska, även i utbildningsfrågor, säger Maria Unger.