Hoppa till huvudinnehållet

Det tog 33 dagar för löntagaren att tjäna dagslönen för en vd i börsbolag

Ammatissa Pro, palkkalaskelma
Ammatissa Pro, palkkalaskelma
– Fastn det internationellt sett är relativt små inkomstskillnader i Finland, är en ökning av dem mycket trolig under högkonjunktur. Inkomstskillnaderna diskuteras hela tiden i samhället och också många internationella forskare inom ekonomi och politik är oroliga för att de ökar, konstaterar STTK:s ekonomist Antti Koskela.

Pro Nyheter/STTK

Den finländska löntagaren hade den 14 februari bakom sig 33 arbetsdagar, då vardagar beaktas. STTK har räknat ut att år 2016 behövde löntagaren så många arbetsdagar för att tjäna lika mycket som en verkställande direktör i ett stort börsnoterat bolag gör på en dag.

År 2015 var motsvarande antal 26 dagar. Direktörernas inkomster har alltså stigit över 23 procent i jämförelse med löntagarnas lön.


– Fastän det internationellt sett är relativt små inkomstskillnader i Finland, är en ökning av dem mycket trolig under högkonjunktur. Inkomstskillnaderna diskuteras hela tiden i samhället och också många internationella forskare inom ekonomi och politik är oroliga för att de ökar, konstaterar STTK:s ekonomist Antti Koskela.

Uppgifterna från årsberättelser och statistik

STTK:s uträkningar grundar sig på bolagens årsberättelser och Statistikcentralens uppgifter. Medianen för totalkompensationen till verkställande direktörerna i de stora bolagen som är listade på börsen i Helsingfors, var år 2016 sammanlagt 1 591 206 euro. Medianen för löntagarnas totala inkomst i den privata sektorn var samma år 39 913 euro.

Nivåförhöjningen noll för löntagarna år 2017

I uträkningen antog man att de verkställande direktörerna hade 50 fler arbetsdagar i året än löntagarna. Så ville man beakta de verkställande direktörernas längre arbetstider. Med dessa standardvärden blev verkställande direktörens medianlön per dag 5 234 euro, och motsvarande lön för den privata sektorns löntagare 158 euro per dag. Ökningen i direktörernas inkomst berodde speciellt på den snabba ökningen av bonusar och tilläggsinkomst.

– Medan arbetstagarnas nivåförhöjningar var 0,4 procent år 2016 och 0,0 procent år 2017, steg ledningens inkomster med 23,5 procent. Det visar att man i mycket större utsträckning än nu borde se till att belöningen fördelas rättvist. Medel finns för det, men det behövs mer vilja, poängterar Koskela.

STTK ämnar också i fortsättningen följa med hur relationen mellan inkomsterna för de stora börsbolagens verkställande direktörer och löntagarnas inkomster utvecklas.
– Ökningen av inkomstskillnaderna mellan verkställande direktörerna i börsbolagen och löntagarna beskriver för sin del gapet mellan dem med verkligt höga inkomster och dem som har vanliga löner. STTK vill främja en rejäl marknadsekonomi och ett Finland som uppskattar allas arbete. Lönen man får för arbetet har betydelse inte bara ur utkomstsynvinkel, utan även jämställdhets- och rättvisesynvinkel. Belöningar hör också till alla, påminner Koskela.