Då coronaeländet lättar styr distansjobbarna tillbaka till kontoret. Många stannar likväl en dag eller två i veckan och knogar hemma eller på sommarstugan.
– Under coronatiden märkte man att hemkontoret har sina goda sidor. Distansarbetet kom för att stanna – åtminstone till viss del. Nu talas det mycket om hybridarbete eller multilokalt arbete, bekräftar Fackförbundet Pros arbetsmiljöexpert Tanja Luukkanen.
Man kan inte arbeta hemma på eget bevåg utan det är något man måste komma överens om med arbetsgivaren. Å andra sidan kan arbetsgivaren inte tvinga till distansarbete. Arbetet utförs på arbetsplatsen om man inte kommer överens om annat.
Bra att avtala skriftligt om distansarbete
Jurist Jaana Asikainen från Pros regionkontor i Tammerfors poängterar att det är skäl att avtala skriftligt om distansarbete. På grund av distansarbetets frivillighet ska man speciellt avtala om när distansarbetet börjar och hur länge det varar, hur mycket och var man får jobba på distans samt förfarandet för att avsluta distansjobbandet ifall avtalet ingås tills vidare.
Det är också bra att avtala om arbetsredskap och kostnader i anslutning till arbetet. Huvudregeln är att de är arbetsgivarens ansvar, fastän arbetet skulle utföras annanstans än på arbetsplatsen.
Ännu före coronan var många arbetsgivare ovilliga till distansarbete. Fungerar det att arbeta hemma? Går arbetsdagarna till att arbeta eller att hänga upp tvätt?
Den långa distansperioden visade att oron var obefogad. Luukkanen får ändå nu och då höra från fältet om situationer där arbetsgivaren inte gett lov till distansarbete.
– I sådana fall uppmanar jag personen att ännu förhandla och motivera varför hen vill arbeta på distans. Vad gott följer av det? Faller en stressande arbetsresa bort? Går det bättre att koncentrera sig hemma på arbetet? uppmuntrar Luukkanen.
Luckor i distansarbetarens försäkringsskydd
Juridiskt är arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter samma oberoende av var arbetstagaren utför sitt arbete.
Arbetstiden ska följas också i distansarbete. Pauserna hör också till distansarbetarens arbetsdag. Arbetsgivaren ska erbjuda behövliga arbetsredskap fastän arbetet skulle utföras hemma. Likaså omfattar företagshälsovården distansarbetaren.
Arbetarskyddslagen gäller distansarbete i tillämpliga delar. Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning av distansarbetet och garantera arbetets hälsosamhet och säkerhet även i hemförhållanden.
– I det praktiska försäkringsskyddet har det ändå framkommit problem. Den lagstadgade arbetsolycksfallsförsäkringen har just inte täckt olycksfall som skett i distansarbete. Det har varit besvärligt att dra gränsen för vilket olycksfall som berott på arbetet och vilket inte. Om man snubblar på arbetsplatsen ersätter olycksfallsförsäkringen, men om man snubblar hemma till exempel då man hämtar kaffe från köket, ersätter försäkringen inte nödvändigtvis, harmar sig Luukkanen.
Fackförbunden har därför rekommenderat arbetsgivarna att ta en separat tilläggsförsäkring för arbetstagarna som arbetar på distans. Tills vidare är det inte obligatoriskt att ta en tilläggsförsäkring.
– Här finns en betydande lucka och man behöver tänka på hur den kan täppas till. Borde man avtala om tilläggsförsäkring i kollektiv- och tjänstekollektivavtal eller borde man ingripa lagstiftningsvägen, frågar Luukkanen.
Stöd också till chefen
I distansarbete accentueras enligt Luukkanen arbetsgivarens introduktionsskyldighet. Då arbetssätt och -förhållanden ändrar måste arbetsgivaren säkra sig om att arbetstagarens kompetens är på en tillräcklig nivå så att han eller hon kan utföra sitt arbete självständigt och säkert.
– Man borde speciellt gå igenom ergonomi och frågor om ork, som de största riskerna i distansarbete hänger ihop med. Då distansarbete blivit vanligare har arbetstagarnas besvär med stöd- och rörelseorganen ökat liksom psykosociala belastningsfaktorer. I distansarbete flyter arbetstid och fritid lätt ihop, man får inte nödvändigtvis tillräckligt stöd av chefen och arbetskamraterna och man kan lida av ensamhet, räknar Luukkanen upp.
Arbetsgivaren kan vid distansarbete göra riskbedömningen som krävs med hjälp av en enkät. Efter bedömningen ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att undvika riskerna.
– Man ska avtala separat om till exempel behövliga ergonomiredskap. Arbetstagaren kan be företagshälsovården att utreda ergonomin i hemkontoret, säger Luukkanen.
Hon poängterar att ökningen av distansarbete kräver nya färdigheter och kunskaper även av cheferna. De behöver också handledning och utbildning för hur man leder en arbetsgemenskap då en del arbetar på distans.
Distansarbete är inget nytt
Fastän distansarbete blivit bekant för många till följd av coronan är det inget nytt fenomen.
– EU gjorde ett ramavtal om distansarbete år 2002 och i Finland avtalade löntagarnas och arbetsgivarnas centralorganisationer och förbund om verkställandet av det år 2005, påpekar Jaana Asikainen.
Arbetstidslagen, som trädde i kraft från början av år 2020, ser distansarbetet som ett sätt att organisera arbetet. Oberoende av var vi arbetar är det fråga om arbetstid.