Regeringens och arbetsmarknadens förhandlare har haft bråttom de senaste veckorna. Juha Sipiläs regering eftersträvar ett samhällsfördrag, men samtidigt borde man förhandla om en fortsättning på sysselsättnings- och tillväxtavtalet. För att främja det lovade regeringen i måndags att uppskjuta sina planerade nedskärningar i det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet.
Av allt det här har det uppstått en bild att löntagarnas förmåner oberoende skärs ned med hård hand. Vad håller riktigt på att ske, Pros ordförande Jorma Malinen?
– I sysselsättnings- och tillväxtavtalet är det nu bara fråga om att fortsätta avtalet med ett år. Det enda som ska överenskommas utom det här optionsåret är hur mycket och i vilken form lönerna höjs år 2016.
Nuvarande köpkraft bör tryggas
Målet med sysselsättnings- och tillväxtavtalet är att trygga Finlands konkurrenskraft i ett svårt ekonomiskt läge.
Fastän löneförhöjningsmånen är liten, är storleken på lönepåslaget viktig för Pro. Den ”ärkemoderata lönelinje” som EK erbjuder ser Malinen som ett oskäligt krav.
– Förhöjningarna måste vara sådana att löntagarnas köpkraft åtminstone bevaras på nuvarande nivå. Mindre pengar för privat konsumtion skulle minska den inhemska efterfrågan och ytterligare försvåra den ekonomiska situationen.
Skäl att undvika kollektivavtalskaos
Med ett samhällsfördrag skulle regeringen vilja ingripa i bland annat arbetstiderna. Jorma Malinen påminner om att arbetstider till största delen har överenskommits i kollektivavtal, av vilka det finns över 300. Avtalsförhandlingar förs i många branscher nästa år.
– Vi skulle ha framför oss en ansenlig mängd förhandlingar, vilket skulle öka oron på arbetsmarknaden. Enda sättet att undvika det är att i samhällsfördraget avtala om ärenden utanför kollektivavtalen, anser Malinen.
Pro sväljer inte tvångslösningar
En fortsättning på sysselsättnings- och tillväxtavtalet efter år 2016 är inte känd. Malinen föreslår att man skulle börja knyta ihop en omfattande samhällsöverenskommelse genom att nästa år inleda förhandlingar om ett nytt sysselsättnings- och tillväxtavtal. Om innehållet i kollektivavtalen skulle man som vanligt komma överens mellan arbetsmarknadsparterna.
– Det skulle medföra stabilitet på arbetsmarknaden, bedömer Malinen.
Enligt honom försvårar regeringens och arbetsgivarnas dikteringslinje uppkomsten av för Finland viktiga lösningar.
– Fackförbundsmedlemmar erbjuds med våld försämringar. Om man nekar till dem straffar regeringen pensionärer, barnfamiljer och arbetslösa. Pro förväntar sig mer uppbyggande och förtroendegivande förslag av regeringen.
Vilket avtal?
Samhällsfördraget är ett avtal som regeringen eftersträvar för att stöda ekonomisk uppgång och sysselsättning i Finland. Avtalets innehåll är öppet, men i regeringens och näringslivets företrädares planer har det betonats olika nedskärningar av löntagarnas förmåner, såsom förlängning av arbetstiderna.
Sysselsättnings- och tillväxtavtalet är ett avtal mellan arbetsmarknadens centralorganisationer, som ingicks i slutet av år 2013. Det är ett avtal i en ekonomiskt svår tid, i vilket löntagarna gick med på moderata löneförhöjningar för att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning.
Kollektivavtalen är avtal mellan förbund på arbetsmarknaden och i dem överenskoms de viktigaste anställningsvillkoren som ska tillämpas på arbetsplatserna.
Pro Nyheter / Risto Paananen
Översättning Susanne Paetau