Pro Nyheter
Löntagarnas centralorganisationer hade gemensamma målsättningar inför förhandlingarna om samhällsfördrag i början av augusti. Organisationerna kunde i inget skede presentera de här målsättningarna för arbetsgivarnas centralorganisation EK eller Finlands regering. Statsminister Juha Sipilä avbröt situationen utgående från utredningsman Salonius sonderingar utan att förhandlingar ens hade inletts.
– I normala förhandlingar hämtar alla förhandlingsparter sina målsättningar till bordet och till en början diskuterar man lite som i kortspel, vilka frågor äter varandra från parternas lista med målsättningar. Då likvärdiga ”kort” eliminerats, vecklar man upp ärmarna och börjar jobba, sammanfattar Fackförbundet Pros ordförande Jorma Malinen.
Centralorganisationerna har en lång lista med målsättningar, med betydande förslag på förnyelser som alternativ till det landets regering och EK fört fram.
– Löntagarnas lista dög inte till förhandlingsbordet. Man ville inte förhandla med oss, endast binda oss till EK:s och regeringens gemensamma nedskärningslistor, konstaterar Malinen om försöket till förhandlingar om samhällsfördrag i augusti.
Vilja att utveckla finns
Facket har klandrats för alternativlöshet och brist på egna initiativ. Idéerna har sparats till förhandlingsbordet och löntagarcentralorganisationernas målsättningar har inte tidigare varit i offentligheten. Ordförande Jorma Malinen var med och planerade löntagarnas lista med målsättningar.
– Jag anser att det nu är nödvändigt att föra fram den. Löntagarnas centralorganisationer vill vara med och utveckla arbetslivet, bara vi tas med som likvärdiga parter, lovar Malinen.
– Facket vill vara med och förnya arbetslivet på ett hållbart sätt. Något måste man alltid avstå från för att kunna få något nytt. Nu vill regeringen att vi avstår, men vi erbjuds inte så mycket nytt. Vi vill med våra egna målsättningar föra nya öppningar till anställningsvillkoren, som lämpar sig för dagens arbetsliv, säger Malinen.
Löntagarnas lista
Pro listar några exempel på löntagarnas målsättningar och alternativ för att vända Finlands ekonomi mot tillväxt. Ordförande Malinen kommenterar dem.
Ibruktagande av arbetstidsbanker och andra flexibla arbetstidsarrangemang
– Såväl företag som löntagare har behov av att arbeta flexiblare än vad nuvarande arbetstidslagstiftning medger. Facket har beredskap att flexibelt granska arbetstiden så att det beaktas även arbetstagarens behov av flexibilitet, till exempel av familjeskäl.
Skäligare dividendutdelning
– Löntagarna anser det oskäligt att företagsledningen vid lågkonjunktur får via slappa belöningssystem och dividendutdelning sina årsinkomster förhöjda med tiotals procent medan löntagarnas förhöjningar ligger nära noll.
Sporrande lönesystem
– Lönesystemen i många kollektivavtal fungerar bristfälligt. Svårighetsbedömningarna i dem grundar sig på hur arbetslivet var tidigare. Systemen och svårighetsklassificeringarna måste definieras så att de motsvarar arbetets innehåll i dag och är sporrande.
Förnyande av uppsägningsgrunder och precisering av samarbetslagen
– Ekonomiska orsaker och produktionsorsaker för lagliga uppsägningar måste förnyas. Många företag meddelar i dag om vinst på miljoner och i morgon börjar samarbetsförhandlingar av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker som omfattar hundratals arbetstagare.
Förnyande av arbetskraftstjänster och tryggandet av resurser
– NTM-centralernas resurser har beskurits så att arbetslösa ofta hänvisas tillbaka hem för att söka efter lediga jobb på webben. En del av de arbetslösa är självstyrda, men just långtidsarbetslösa behöver råd av sakkunniga för att sysselsättas. Resurser måste hittas för det här.
Arbetslöshetsskyddet för att stöda utbildning och företagande
– Arbetslöshetsskydd betalas endast om den arbetslösa är overksam hemma, vilket passiverar. Arbetslöshetsskyddet borde absolut stöda människor att utbilda sig till exempel för nytt yrke och om de så vill till att bli företagare. Arbetslöshetsskyddet måste utvecklas i den här riktningen.
Uppsagdas rätt till företagshälsovård efter att anställningsförhållandet upphört
– Det här har regeringen tagit med på den egna agendan.
Förbättring av anställningsvillkoren vid otypiska och splittrade anställningsförhållanden med lagstiftning
– Splittrade anställningsförhållanden har kommit till arbetslivet för att stanna. Anställningsvillkoren för de löntagare som arbetar i dem måste förbättras.
Fungerande ställning för personalrepresentanter
– Det behövs fler personalrepresentanter i företagens styrelser. Personalrepresentanten behöver omfattande rätt att delta och få information från företaget.