Det har i årtionden följts inrotade sätt i kollektivavtalsförhandlingarna. Pro och Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta började ifrågasätta dem för ett årtionde sedan.
– Traditionellt har parterna samlat data om varför lönerna inte kan höjas eller hur bra det går i branschen och att det finns höjningsmån. Det är också fråga om ett teatraliskt motsattsförhållande, som även kan vara häftigt, säger Pros kontaktchef Liisa Halme Vuori.
I Pro och Palta föddes en idé att tillsammans utreda hur finanssektorns framtid ser ut om 15 eller 20 år och hurdana trender med dess inverkningar som kan skönjas.
Paltas ledande expert Timo Höykinpuro funderar fram och tillbaka på agendan för förhandlingsverksamheten. Han talar om fixstjärnor för avtalsverksamheten: arbetshälsa, ork i arbetet och arbetets produktivitet.
En välmående finansieringsbransch betyder att om bankernas och försäkringsbolagens kunder mår bra, mår också företagen bra och också de anställda mår då bra.
Sådana mål har eftersträvats med gemensam dialog. Det här började konkretiseras 2014, då det beställdes en utomstående utredning från Aalto-universitetet, för att berätta vad som håller på att hända i branschen.
– Vi började se på framtida kärnfrågor, som man kan avtala om och utveckla. Då alla parter har en gemensam helhetsbild och vilja att främja företagens och arbetstagarnas intressen i branschen, för det med sig något bra för alla, säger Halme Vuori.
Diskussionen har gått bra. Framtidsdialogen är en del av det nationella programmet för utveckling av arbetslivet, Arbete 2030-programmet.
Finansieringsbranschen toppar utvecklingen av samarbete
Under tio års tid har man försökt främja arbetsplatsspecifikt avtalande och att föra in olika saker i vardagen på arbetsplatserna. Man har funderat på att underlätta arbetet för över 55-åringar och på arbetstidslösningar för personer i olika livssituationer.
För tillfället är de största utmaningarna utnyttjandet av generativ artificiell intelligens.
– Bank- och försäkringsbranschen har länge varit före andra i fråga om digitalisering, robotik och automation, fastän utvecklingen även hos oss är i olika skeden i företag av olika storlek, säger Halme Vuori.
Också Pros egen personal har fått utbildning i artificiell intelligens och hur man använder den.
Då gamla sätt att handla uppdaterades till nya har dialogen burit frukt som ”arbetsanda”. Halme Vuori har presenterat modellen på olika arbetsmarknadsforum runt om i Europa och Finland.
Vi har fått respons om hur vårt exempel också inspirerar andra.
– Jag rekommenderar en sådan här modell till alla sektorer. Ingen förlorar något på det, tvärtom är det ett sätt att garanterat främja branschens framtid.
Höykinpuro instämmer och säger att man med gemensamma projekt även velat se mer ingående vad förändring i kundbeteende och teknologi medför branschen.
Praxis som är viktigare än kollektivavtalet
På den finländska arbetsmarknaden är man för tillfället i många fall i rätt gammalmodigt ställningskrig. Varför tar inte andra organisationer i bruk liknande diskussionskultur som Pro och Palta?
– Man borde inte entusiasmeras för mycket av sitt eget prat, skrattar Höykinpuro, men fortsätter.
– Vi kan nog snurra på och tolka avtalsparagraferna, men om man vill utveckla branschen krävs det samarbete. Det är mycket viktigare än någon kollektivavtalsnorm eller lönehöjning hit eller dit.
Enligt Höykinpuro har man i det gamla verksamhetssättet informerat om resultatet efter kollektivavtalsförhandlingarna och sänt lönetabeller till arbetsplatserna.
– Efter det har man i företagen bara sett förbundens bakljus och problemen har blivit hos företagen. Det kan inte vara så här, för höjande av arbetets produktivitet kombinerat med arbetstagarnas välbefinnande är en ödesfråga för företagen – mycket mer än en någon procentdels kollektivavtalshöjning.
Samarbete och vänskap
Halme Vuori och Höykinpuro har i åratal suttit vid samma förhandlingsbord, Halme Vuori som ordförande för dåvarande Försäkringsmannaförbundet och Höykinpuro som Paltas förhandlare.
Halme Vuori är inte längre aktivt med i förhandlingsverksamheten, men samarbetet fortsätter. Hon har bara gott att säga om Höykinpuro.
– Timo har mycket bra, ibland rentav ett förargligt bra minne i fråga om vad någon sagt någon gång, skrattar Halme.
– Han känner branschen, är en mycket skicklig förhandlare och är också kunnig i att medla.
Höykinpuro säger att Halme är stark i internationella frågor för hon har sett branschen även vidare än Finland och Norden.
– Vi har en mycket liknande humor och har alltid kommit bra överens. Trots att det är en kliché att det är sakerna som strider, inte människorna, så stämmer det bra.
Förhandlingarna har ibland varit hårda och det har också bluffats, men de har ändå alltid hållits sakliga.
– Jag har aldrig tagit åt mig av vad Timo sagt. Man måste hålla masken även om den andra försöker se lite arg ut, ler Halme Vuori.
Hon tycker att arbetsmarknadsmänniskorna är en speciell sorts människor.
– Själv har jag alltid velat hjälpa människor, driva medlemmarnas intressen och försvara deras rättigheter. Det är en hjärtesak man aldrig kommer ifrån.
– Arbetsmarknadsverksamheten har ju nog blivit lite mer tjänstemannaaktigt expertarbete. Men då jag började det här arbetet på 1980-talet, poängterades det för mig att det inte är ett arbete utan ett sätt att leva, säger Höykinpuro för sin del.