Hoppa till huvudinnehållet

Hälsan får inte lida av samarbetsförhandlingar

Samarbetsförhandlingar är en svår sits för såväl uppsagda som för dem som blir kvar på arbetsplatsen. Man sköter inte tillräckligt om att de uppsagda arbetstagarna orkar psykiskt efter uppsägningen, framgår det av en undersökning. Experterna ger råd om hur man klarar sig ur samarbetsförhandlingsprocessen.

Man sköter inte tillräckligt om att de uppsagda arbetstagarna orkar psykiskt efter uppsägningen, berättar nästan 95 procent av de finländska löntagarna i en färsk enkät som Tieturi, Soprano och European Business Ethics Networksin (EBEN) gjort i november.

Pro Nyheter bad en företagshälsovårdsexpert kommentera undersökningens resultat.

– Situationen varierar i företagen. På en del av arbetsplatserna sköter man allt exemplariskt och mångsidiga stödåtgärder finns att tillgå. På andra arbetsplatser saknas stödet helt. Skillnaderna följer inte branscher, berättar ledande företagspsykolog Antti Aro på läkarstationen Diacor i Helsingfors.

Fyra av fem respondenter berättar att återställandet av arbetsatmosfären efter samarbetsförhandlingarna är bristfälligt eller obefintligt.

–         Förutsättningen för en bra arbetsatmosfär är ett rejält, öppet verksamhetssätt som respekterar människan i alla situationer, säger ledande företagshälsovårdspsykolog Antti Aro.

De uppsagda vill ha utbildning

Företagen stöder eller hjälper inte de arbetstagare som sagts upp i samarbetsförhandlingar att sysselsättas. Det upplever mer än hälften av dem som besvarat EBEN-enkäten. Enligt undersökningen lönar det sig just inte för den uppsagda att vänta på hjälp för att hitta en ny arbetsplats eller stöd för att bli företagare. Vanligen hjälps uppsagda genom att rekryteringsstöd eller träning erbjuds.

– Det ideala är att varje uppsagd skulle få tillräckligt individuellt, så kallat skräddarsytt, stöd tillräckligt länge, säger företagshälsovårdspsykologen Aro.

I många kollektivavtal har man kommit överens om arbetsgivarens information, rådgivning och ekonomiskt stöd som är bättre än det lagstadgade omställningsskyddet.

– Det bästa omställningsskyddet är att företagets tjänstemän har uppdaterade individuella utbildnings- och utvecklingsplaner. De här planerna hjälper bara då de följs. Övervakningen är upp till varje tjänsteman, säger direktören för industrisektorn i Fackförbundet Pro, Markku Palokangas.

Ungefär hälften av respondenterna upplever att träningarna är viktiga vid uppsägningar, speciellt med tanke på att orka psykiskt. Fastän arbetsgivaren inte skulle erbjuda det, kan Fackförbundet Pros medlemmar om de så vill få bland annat karriär- och utbildningsplanering. Yrkes- och karriärtjänsten hjälper dem som funderar på att byta arbetsplats eller bransch. Tjänsten kan utnyttjas vid alla slags förändringar i arbetslivet.

Personalens hälsa får inte lida av samarbetsförhandlingar

Arbetarskyddslagen gäller även under förhandlingar om uppsägningar. Lagens syfte är att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för att trygga och upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga.

– Fastän minskning av personalen skulle vara nödvändig för affärsverksamheten, bör samarbetsprocessen skötas så att personalens hälsa inte lider, berättar Tarja Korkalainen, som ärexpert i arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor i Fackförbundet Pro.

Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen borde dra åt samma håll vid omstruktureringar i företaget. Båda har omfattande möjligheter att till exempel ge förslag åt arbetsgivaren för att trygga personalens välbefinnande. Ändringar som påverkar hälsan ska alltid behandlas i arbetarskyddskommissionen, där tjänstemännen företräds av arbetarskyddsfullmäktigen.  Alternativt kan arbetarskyddsfullmäktigen kallas till förhandlingarna för att föra fram arbetarskyddssynvinkeln.  

– Enligt Pro har organisationsförändringar alltid inverkan på till exempel hur personalen klarar sig, uppgifterna, inlärning av nytt, arbetsmängden och omdefiniering av relationer i arbetsgemenskapen. Påverkningarna ska alltid behandlas, berättar Tarja Korkalainen.

Enligt Fackförbundet Pros rekommendation ska psykiska faror identifieras och bedömas efter uppsägningar för att säkra att personalen orkar. Därefter ska man vidta nödvändiga åtgärder för att avlägsna eller minska farorna.  

– Man får också stöd från förbundets jour i anställningsfrågor och regionkontoret, det lönar sig att utnyttja det, säger arbetsmiljö- och jämställdhetsexpert Tarja Korkalainen.


Pro Nyheter / Nina Tuomainen
Översättning Susanne Paetau