Hoppa till huvudinnehållet

Hur skulle försvagandet av uppsägningsskyddet påverka en vanlig löntagare?

Vi frågade Fackförbundet Pros jurist Pia Ahonen vad försvagningen av uppsägningsskyddet i företag med under 20 anställda skulle betyda för en vanlig sakkunnig och chef.

Pro Nyheter

Finlands regering ämnar underlätta rätten att avskeda i företag med under 20 anställda. Vi frågade vad det här de facto skulle betyda för en vanlig finländsk löntagare. Frågorna besvarades av Pros jurist och utvecklingschef Pia Ahonen.

Skulle ändringen gälla mig om jag arbetade i företag med under 20 arbetstagare?

Enligt nuvarande proposition ja. Situationen ändras inte av att arbetsgivaren är del av en stor koncern eller gruppering, men du arbetar i dess dotterbolag. Personalmängden skulle räknas på samma sätt som samarbetslagens tillämpningsområde. Det avgörande skulle vara antalet arbetstagare då uppsägningsmeddelandet ges.

Jag arbetar i ett större företag, gäller ändringen inte mig?

Ändringen kan gälla kollega, släkting, make eller maka, barn eller vän som arbetar i ett mindre företag.

Vad skulle försvagande av uppsägningsgrunden betyda i praktiken?

Man skulle kunna få sparken för en mindre försummelse av arbetsplikt än nu eller för osakligt beteende då det rubbar förtroendet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller på något sätt försvårar arbetsgemenskapens verksamhet.

Det skulle hänga på arbetsgivarens övervägande hur osakligt beteende definieras, liksom underprestation eller att påverka arbetsgemenskapen. Faran är arbetsplatsvisa överdrifter samt en allmän ökning av rädsla och osäkerhet på arbetsplatserna.

Lagförslaget har på finska kallats pärstäkerroinlaki (enligt hur utseendet behagar) – vem vågar ännu i fortsättningen kräva sina rättigheter eller meddela om missförhållanden, då rädslan är att stämplas som ”förpestare av arbetsgemenskapens atmosfär” och följden kan vara upphävning av anställningsförhållandet. Ändringen kan på samma sätt försvåra de närmaste chefernas arbete om åsikter och verksamhetsmodeller inte faller ledningen i smaken.

Vad om det inte finns förtroendeman i företaget?

Arbetstagarnas ställning och trygghet försvagas också av det faktum att det inte finns förtroendeman i alla små företag. Arbetstagaren är helt ensam om hen hamnar i en svår situation, fastän hen får förbundets stöd och förhandlingshjälp om hen hör till ett förbund.

I Finland upphör anställningsförhållandet efter uppsägningstiden, fastän uppsägningen skulle ha bestridits. Förbunden har därmed till sitt förfogande rättsskyddsmedel bara i efterhand, vid ingripande mot överdrifter och olagligheter. Dessutom tar det år innan man får rättspraxis i frågan.

Påverkar ändringen mina möjligheter att få jobb i framtiden?

Den kan inverka – i val av arbetsplats inverkar i en jämlik situation, vilken plats som har bättre förmåner. Anställningstrygghet av olika nivå är en betydande faktor vid val av arbetsplats, då man har valmöjligheter.

Å andra sidan, om du blir uppsagd av personliga orsaker, kan det inverka negativt på dina möjligheter att sysselsättas i framtiden.

Hur många Pro-medlemmar skulle påverkas av försämringen?

Det skulle ha direkt inverkan på ungefär 30 000 Pro-medlemmar. I Finland har mer än 95 % av företagen färre än 20 anställda och ändringen skulle direkt beröra en tredjedel av alla löntagare. Det är således fråga om en gemensam sak för alla löntagare!

Varför motsätter man sig ändringen?

Ändringen är orättvis och emot jämlikhetsprincipen. Hittills har arbetslagstiftningen huvudsakligen varit samma oberoende av företagets storlek. Nu försvagas anställningstryggheten bara för dem som arbetar i mindre företag. I mindre företag finns det typiskt inte heller annars sådant starkt kunnande om arbetslagstiftning och chefsarbete, att det skulle finnas förutsättningar för mångsidig juridisk bedömning av en sådan här ny uppsägningströskel.

I Finland är skyddet för uppsägning av orsaker som beror på person på europeisk medelnivå. Då också inverkningarna på sysselsättningen är mycket osäkra, finns det inga acceptabla grunder för ändringen. Forskarna har enhälligt ifrågasatt de antaganden, med vilka man i våras motiverade ändringen. Ändringarna har knappt alls någon inverkan på sysselsättningsgraden.

Vad förblir lika?

Också efter ändringen skulle uppsägning förutsätta varning. Man skulle däremot inte behöva fundera på att erbjuda annat arbete.

Skulle jag i fortsättningen få inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd om jag sägs upp av personliga orsaker?

Arbetstagaren får för arbetslöshetsersättningens del 90 dagars karens då han eller hon har sagts upp av orsak som beror på arbetstagaren.

Jag arbetar i ett stort företag, varför borde jag bli oroad av det här?

I Finland har det funnits en stark kultur av att avtala tillsammans då arbetslagstiftningen utvecklats, sålunda att det i förberedningen beaktats såväl arbetsgivarsidans som arbetstagarsidans intressen.

De senaste åren har man i accelererande takt ensidigt försvagat arbetstagarnas ställning och trots att löntagarsidan för sin del kommit storligen emot. De här ensidiga försämringarna utöver det svåra konkurrenskraftsavtalet är försämringar i semesterlagen (sjukdagskarens och intjänande av semester under familjeledighet), förlängning av prövotiden, förkortning av återanställningsskyldigheten, ändring av villkor för tidsbestämt avtal för långtidsarbetslösa samt aktivmodellen.

Allt det här berättar något om samhällets värderingar och är ägnat att öka osäkerheten och misstroendet på arbetsmarknaden. Fackförbundens uppgift är att försvara löntagarnas ställning.

Vem kan jag kontakta om jag har frågor?

Pro har meddelat om arbetsstridsåtgärd i industribranscherna. Var i kontakt med ombudsmannen för din egen bransch.