Hoppa till huvudinnehållet

Inte mer låglönearbete, säger finländarna

Tre av fyra finländare är inte själva beredda att arbeta under minimilönenivån. 79 procent av respondenterna var av den åsikten att arbetslösa inte borde ta emot heltidsarbete under kollektivavtalets minimilönenivå.

Pro Nyheter/STTK

Enligt finländarna finns det redan tillräckligt med låglönearbete. 79 procent av respondenterna var av den åsikten att arbetslösa inte borde ta emot heltidsarbete under kollektivavtalets minimilönenivå. 75 procent av dem som svarat på enkäten gjord av Aula Research var inte heller själva beredda att arbeta under minimilönenivån.

Låglönearbete var tema för ett diskussionstillfälle som STTK ordnade förra veckan i Helsingfors.

– Förändringen i arbetslivet är hård och utmanar löntagarorganisationernas intressebevakning. De största förändringskrafterna är för tillfället digitalisering och artificiell intelligens, som samtidigt gör slut på traditionella och skapar helt nya slags arbetsplatser. Arbetsuppgifter, sätten att arbeta och hela yrken ändrar med fart, komprimerar ordförande Antti Palola.

Låglönearbete är redan en del av det finländska arbetslivet.

– STTK understöder inte låglönearbete och föreslår inte en ökning av det. Men vi måste diskutera om det, för det finns redan i Finland. I sista hand är det fråga om utkomst–- om man ska kunna leva på lönen, konstaterar Palola.

Vem försörjer en lågavlönad?

Om lönen som betalas för arbete är under kollektivavtalets minimilön, är tryggandet av utkomsten på samhällets ansvar. Det ansåg 83 procent av dem som besvarade enkäten. 76 procent svarade att om låglönearbete blir vanligare hos oss, måste socialskyddet förnyas i riktning mot basinkomst.

– Finansieringen av vårt socialskydd skulle inte för tillfället klara av att en del av lönen skulle ersättas med inkomstöverföringar. Automatiskt utbetalt socialstöd som fortsättning på utkomsten skulle i praktiken vara företagsstöd till företag som klarar sig dåligt och det skulle snedvrida konkurrensen mellan företag. Den springande punkten skulle då vara om Finland kan ha framgång ifall vår ekonomi växer med låglönearbete, konstaterar ordförande.

Hur påverkar låglönearbete arbetsmarknaden?

Om låglönearbete blev vanligare skulle det leda till att man försöker betala lägre lön än tidigare till arbetstagarna, bedömde 86 procent av dem som svarat på enkäten. Samtidigt ansåg 65 procent det ändå vara troligt att fenomenet i varje fall blir vanligare i Finland. Bara en tredjedel (32 %) uppskattade att det skulle bli lättare att komma ut i arbetslivet och till följd av det skulle marginaliseringen minska i och med låglönearbete.

– Allt arbete är värdefullt, men man måsta klara sig på arbetet. Man måste också ta hand om dem som av någon orsak är utanför arbetslivet. I STTK bedömer vi att en ökning av låglönearbete skulle kunna öka arbetsplatserna i någon mån. Samtidigt borde man på ett hållbart sätt lösa hur en tillräcklig utkomst tryggas och säkra att människor behandlas likvärdigt i arbetslivet.