STTK informerar om lönejämställdhet på flera orter i Finland:
i Kuopio fredag 26.10 kl. 10-13 på torget,
i Uleåborg fredag 26.10 kl. 11-12 på Rotuaari,
i Helsingfors fredag 26.10 kl. 08-10 på Elielplatsen och kl. 11-13 i Esplanaden,
i Tammerfors lördag 27.10 kl. 10-12 på Tammela torg och Keskustori och
i Åbo lördag 27.10 kl. 10-12 på salutorget och i köpcentret Skanssi.
Välkommen!
För samma eller likvärdigt arbete betalas det inte lika mycket lön i Finland till män och kvinnor. Kvinnor får i medeltal en lön som är endast 82 procent av det som män förtjänar.
Om summan presenteras i form av årslön betyder skillnaden på ungefär 7 700 euro att lönebetalningen till kvinnor upphör den 28 oktober. Resten av året jobbar kvinnorna ”utan lön”. Därför vill Tjänstemannacentralorganisationen STTK föra fram problemet genom att idag fira Kvinnornas lönedag.
Gubbarnas jobb och gummornas jobb
Medlemmarna i Fackförbundet Pro jobbar tydligt i antigen kvinno- eller mansarbeten. Det kallas segregation. De arbetsuppgifter kvinnor utför uppskattas inte lika mycket som männens och det betalas mindre för dem än för arbetsuppgifterna männen utför.
– I mansdominerade branscher är också kvinnornas löner högre, berättar jämställdhetsexperten Tanja Lehtoranta i Fackförbundet Pro.
Av Promedlemmarna i till exempel bilbranschen är bara fyra procent kvinnor. De förtjänar 94 procent av det männen gör.
Ställningen påverkar inkomsterna
Dagsarbete minskar inkomsterna och skiftarbete höjer.
I kemiska branschen arbetar tjänstemannamännen i processindustrin som skiftesarbetsledare, alltså i skiftarbete och som chefer, medan kvinnorna arbetar som laboranter och experter i dagsarbete. Tilläggen från skiftarbetet inverkar på lönen.
Månadslönen jämte resultatlön var för tjänstemannamännen i kemiska industrin 3 563 euro i månaden år 2011, medan tjänstemannakvinnornas månadslön jämte resultatlön var 2 859 euro.
– Löneskillnaderna för dem som arbetar i samma uppgift är på samma nivå som löneskillnaden i allmänhet mellan kvinnor och män i Finland. Kvinnorna förtjänar ungefär 80 procent av vad männen gör, berättar Taru Reinikainen, ansvarig ombudsman i Fackförbundet Pro för kemiska branschen.
Lönekartläggningen synliggör smärtpunkterna
Finns det oförklarliga löneskillnader mellan män och kvinnor på den egna arbetsplatsen? Det borde klarna med hjälp av jämställdhetsplanens lönekartläggning.
Jämställdhetslagen förutsätter att man på arbetsplatser med minst 30 anställda gör en jämställdhetsplan och som en del av den en lönekartläggning.
Förtroendemannen är här i en nyckelposition.
– Han kan be att få se företagets jämställdhetsplan och lönekartläggning. Om sådana inte finns lönar det sig att komma överens om när man börjar uppgöra planen, vinkar Tanja Lehtoranta från Pro.
Uppdatering av åtgärderna i jämställdhetsplanen och bedömning av hur de förverkligats ska ske årligen.
– Ur intressebevakningssynpunkt vore det bäst om även lönekartläggningen skulle göras årligen, säger Lehtoranta.
Pro Nyheter/Katja Palhus
Översättning Susanne Paetau