Pro Nyheter / Källa: STTK:s representantskapsordförandes tal 13.12.2016, bild: STTK
Yrkesutbildningsreformen gav upphov till ett skarpt tal av ordförande för STTK:s representantskap och Fackförbundets Pros styrelsemedlem Merja Mäkiniemi igår på STTK:s representantskapsmöte. Reformens mål är att använda resurserna för utbildningen effektivare, genom att rikta dem till införskaffande av behövlig kompetens som saknas. Reformen sändes på remissbehandling torsdagen den 8 december.
Ordförande Mäkiniemi kritiserade i sitt tal utbildningsnedskärningarna på 190 miljoner euro, som slår till redan i början av nästa år, trots att den förnyade lagstiftningen och finansieringsmodellen träder i kraft först ett år senare.
– I praktiken måste de som ordnar utbildning genomföra nedskärningarna med osthyvel utan egentliga funktionella förnyelser. Nedskärningarna i utbildning syns redan nu som personalminskningar. Som följande syns de för studerande som minskning av utbildning, sade Mäkiniemi.
"Andra stadiets examen för alla"
Mäkiniemi poängterade att målet bör vara att få minst en andra stadiets examen för alla.
– Utbildning ger skydd för omstruktureringar i arbetslivet och vägkost för ett aktivt medborgarskap. Arbetslösheten är klart lägre bland dem som avlagt examen på andra stadiet jämfört med dem som bara har utbildning på grundnivå. Bättre utbildning förutspår också bättre utkomst.
Reformens centrala mål är att öka inlärning som sker på arbetsplatsen.
– En stark koppling till arbetslivet är yrkesutbildningens styrka. De studerande får redan under studietiden erfarenhet av en äkta arbetsmiljö och är på många sätt yrkeskunniga då de utexaminerats. Det får likväl inte vara något självändamål att öka inlärning som sker på arbetsplatsen, berättade Mäkiniemi.
Utbildningsavtalet får inte göra studerande till gratis arbetskraft
I och med reformen är det meningen att ta i bruk en ny utbildningsavtalsmodell. I den ingås avtal mellan arbetsgivaren, läroinrättningen och den studerande. Utbildningsavtalet skulle vara oavlönat för den studerande och ingen separat ersättning skulle betalas åt arbetsgivaren.
– Som värst kan utbildningsavtal öka användningen av studerande som gratis arbetskraft på arbetsplatserna. Därför behövs det klara spelregler på arbetsplatserna för att sysselsätta studerande enligt utbildningsavtal och läroavtal. Det är till ingens fördel om det uppstår två arbetsmarknader. Det är därför skäligt att fråga om lön under arbetspraktik borde införas i kollektivavtalen också i Finland, säger Mäkiniemi.
Pro-opiskelijat ry krävde på sitt årsmöte den 8 december att praktiklöner införs i kollektivavtalen.
Hälften av studerandena inom yrkesutbildningen är vuxna, som avlägger grundexamen och yrkes- eller specialyrkesexamen avsedd för kunniga proffs.
– Yrkesutbildningen är en kanal för att skaffa och få erkännande för kompetens som behövs i arbetslivet. Vid verkställandet av reformen och i instruktionerna måste man trygga tillgången till yrkesutbildning åt alla åldersgrupper.
Förnyandet av yrkesutbildningsstrukturen siktar på uppkomst av mer omfattande kompetenshelheter som bättre tjänar arbetstagarna. I och med reformen blir det lättare att komplettera sin kompetens genom att avlägga delar av examen.
– Det är speciellt viktigt att i reformen beakta tilläggs- och kompletteringsutbildning, som utgår från arbetslivets behov, antingen som enskilda kurser eller separata studiehelheter. För tillfället är det till exempel i industribranscherna stort behov av proffs på arbetsledningsuppgifter, fortsatte Mäkiniemi.