Den genomsnittliga inkomstutvecklingen i finansieringsbranschen var 1,5 procent från september 2014 till september 2015. I ledningsuppgifter var inkomstutvecklingen 3,1 procent och på chefs- och sakkunnignivå 1,3 procent.
Inkomstnivån för dem som arbetar i tjänstemannauppgifter steg 0,1 procent.
I finansieringsbranschen varierar inkomstutvecklingen enligt uppgiftsnivå, kön och arbetsplatsens regionala läge. Det framgår av rapporten som finansieringsbranschens statistikarbetsgrupp gjort för åren 2014–2015.
I ledningsuppgifter samt på chefs- och sakkunnignivå steg lönerna snabbare än under senaste statistikperiod och på tjänstemannanivå långsammare. Samma skillnad mellan uppgiftsnivåerna framkom också under föregående statistikperiod.
– Därför måste man kunna ändra utvecklingens riktning speciellt med åtgärder på arbetsplatsnivå, för löneskillnaderna är redan från förut stora i finansieringsbranschen och löneförhöjningarna enligt kollektivavtalen är blygsamma, berättar ansvariga branschombudsmannen Mika Mäkelä från Fackförbundet Pro.
Kvinnornas medelinkomster är mindre än männens på alla uppgiftsnivåer. Minst var löneskillnaderna på tjänstemannanivå (i september 2015 6 %) och störst på ledningsnivå (28 %).
Mannen får stor resultatpremie, kvinnan liten
Det råder stor skillnad mellan männens och kvinnornas resultatpremier i finansieringsbranschen.
Skillnaden var minst i tjänstemannauppgifter, männens premier var i genomsnitt 80 euro och kvinnornas 56 euro.
På chefs- och sakkunnignivå fick männen i genomsnitt nästan tre gånger större premier än kvinnorna. På ledningsnivån är den största skillnaden i euro i genomsnittliga resultatpremier, eller 806 euro. Ansvariga branschombudsmannen Mika Mäkelä anser att det finns tydliga problem i finansieringsbranschen i fråga om lönemässig jämställdhet, vilket syns speciellt i resultatpremiernas storlek.
I finansieringsbranschens kollektivavtal har man avtalat att arbetsgruppen mellan förbunden årligen gör en utredning om inkomstutvecklingen i finansieringsbranschen och de branscher det är centralt att jämföra med, efter att lönestatistiken är klar.
– Statistiken är viktig för att finna och korrigera problem i branschens lönesystem och lönebildningen, för den ger information om i vilken riktning lönesättningen utvecklas i branschen, konstaterar ansvariga branschombudsmannen Mäkelä.
Finansieringsbranschens kollektivavtalsparter samarbetar i en statistikarbetsgrupp, där alla parter är företrädda. Statistiken används bland annat för att följa upp lönesamtalsmodellen och jämställdhetssituationen.
Statistikarbetsgruppen har representanter från Finansbranschens Centralförbund, Arbetsgivarna för servicearbetsgivarna PALTA, Finlands Näringsliv EK, fackförbundet Nousu, De högre tjänstemännen YTN och Fackförbundet Pro.