Regeringen har föreslagit tvingande lagstiftning i anslutning till sjukdagar, övertids- och söndagsersättningar, som skulle träda i kraft efter att kollektivavtalen löpt ut år 2016.
Därefter kan fackförbunden inte avtala bättre om de här ersättningarna än vad lagen bestämmer. Efter det kan inte förtroendemännen på arbetsplatserna avtala om de här ersättningarna bättre än vad lagen bestämmer. Situationen skulle alltså vara det motsatta till vad den är nu.
Man får redan nu avtala sinsemellan
Däremot får varje arbetstagare själv föra förhandlingar med verkställande direktören om avlönade sjukdagar, procenten för övertidsersättning eller söndagsersättningar.
– Så här är det redan nu. Även för närvarande kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om förmåner som är bättre än lagen och kollektivavtalet, om det finns tillräcklig vilja. Men i hur många finländska företag har man med enskild person kommit överens om bättre övertidsersättningar eller villkor för sjuklön än vad branschens kollektivavtal ger, frågar direktören för servicesektorn Else-Mai Kirvesniemi från Fackförbundet Pro.
Alla kan fundera på hur lätt man skulle få avtalat åt sig bättre ersättningar än vad lagen bestämmer, då förhandlingarna förs i hörnrummet med verkställande direktören.
Många är redo på tidningarnas och webbens spalter att ge efter för regeringens föreslagna försämringar i sjukdagar och övertidsersättningar, för att de inte ens gäller alla. ”Något måste ju göras” och det är lättare att avstå från andras förmåner.
– Man kan inte avstå från rätten att avtala. Ingen vet vilka regeringens följande tvångslagar är. Ingen vet heller hurdan nästa regering är och till vad den kan använda tvångslagar, konstaterar ordförande Jorma Malinen från Fackförbundet Pro.
Nå, vi avtalar med chefen
På stora arbetsplatser skulle det gå mycket tid till att avtala med varje arbetstagare, vilket är bort från businessen. Då kanske verkställande direktören skulle välja bara några som det hinner föras förhandlingar med om bättre anställningsvillkor.
– Om arbetsgivaren avtalar bara med en enskild person, och alltså inte med hela personalen, om bättre övertidsersättning eller lön för sjuktid än lagen ger, tycker jag att arbetsgivaren bryter mot kraven på jämlik behandling enligt arbetsavtalslagen, konstaterar direktören för servicesektorn Else-Mai Kirvesniemi.
Om en man och kvinna gör samma arbete och bara den ena får bättre förmåner, kan man bryta mot jämställdhetslagen. Och om man jämför ung och gammal eller fackligt aktiv och vanlig arbetstagare, bryter man mot diskrimineringslagen.
– Jag ser inte riktigt hur man faktiskt skulle kunna avtala om sådana här frågor bara med enskild arbetstagare, funderar Kirvesniemi.
– Det verkar som om avsikten med regeringens förslag är att slippa kollektiva överenskommelser. Kollektivavtalssystemet har likväl i årtionden fungerat genuint och gett även tystlåtnare arbetstagare minimiförmåner.
Med kollektivavtalen har man också skapat arbetsfred för arbetsplatserna.
Pro Nyheter / Katja Palhus
Översättning Susanne Paetau