Hoppa till huvudinnehållet

Ökning av lokalt avtalande förbi kollektivavtalssystemet försvagar arbetstagarens ställning, poängterar centralorganisationerna

Kuva: Shutterstock
STTK, Akava och FFC är redo att utvidga lokalt avtalande via arbets- och tjänstekollektivavtal, så att arbetstagarens ställning tryggas.

Ökning av lokalt avtalande förbi kollektivavtalssystemet försvagar arbetstagarens ställning, poängterar centralorganisationerna

Publicerad 10.09.2020 kl. 12:27
Nyheter
STTK, Akava och FFC är redo att utvidga lokalt avtalande via arbets- och tjänstekollektivavtal, så att arbetstagarens ställning tryggas.

Pro Nyheter/källa: STTK

Riktlinjerna för främjande av lokalt avtalande har förberetts i en arbetsgrupp på trepartsbasis för budgetmanglingen. Arbetsgruppen förblev oenig för Finlands näringsliv och Företagarna i Finland har som mål att främja lokalt avtalande lagvägen – förbi kollektivavtal och förtroendemannasystemet.  Enligt arbetstagarnas centralorganisationer är faran att arbetstagarnas ställning försämras betydligt.

EK ifrågasätter sina egna avtal?

Enligt FFC, Akava och STTK är arbetsgivarsidans verksamhet och totala ovilja att kompromissa tendentiöst.
- Arbetsgivarförbunden, fackförbunden och förhandlingsorganisationerna har i kollektivavtalen tillsammans avtalat om lokala avtal, förfarande och parter. Nu ifrågasätter EK hela avtalssystemet, förtroendet och arbetsgivarförbundens bindning till kollektivavtalen som de själva avtalat.

Minimiskyddet måste tryggas

FFC, Akava och STTK godkänner inte att kollektivavtalen och förtroendemannasystemet förbigås. Däremot förhåller sig organisationerna positivt till att främja lokalt avtalande i enlighet med regeringsprogrammet, det vill säga via arbets- och tjänstekollektivavtalen.
– Så tryggar man principen om minimiskydd för arbetstagarna, organisationsfriheten i enlighet med internationella avtal som är bindande för Finland, avtalsautonomin och förtroendemannasystemet.  

FFC, Akava och STTK är redo för fortsatt beredning utgående från kiky-modellen. Med den skulle man skapa möjligheter till lokalt avtalande för oorganiserade företag på motsvarande och likvärdigt sätt som för organiserade företag.  

– Det här skulle vara en betydande förändring i förhållande till nuläget, poängterar organisationerna.

Lokalt avtalande har utökats var avtalsomgång

Det finns många möjligheter till lokalt avtalande och de har utökats varje avtalsomgång. Praktiska hinder för lokalt avtalande är till exempel förtroendebrist, problem med informationsgången, bristande påverkningsmöjligheter, arbetsgivarens påtryckning och diktering, arbetsgivarens ovilja att avtala lokalt samt försök att ensidigt försämra anställningsvillkoren.

– Förnyelsen av samarbetslagen, som är under beredning, skulle ge bra utgångspunkter för att lokalt avtalande i praktiken skulle framskrida, om lagreformen förverkligas i enlighet med regeringsprogrammet. Då skulle arbetstagarens rätt till information och möjligheter att påverka utökas och arbetstagarnas ställning skulle förbättras i förändringsförhandlingar och annat samarbetsförfarande.

Löntagarcentralorganisationerna kräver att det med preciseringar i arbetsavtalslagen tryggas organiserade arbetstagares rätt att välja i kollektivavtalet avsedd förtroendeman på alla arbetsplatser.

– Arbetsgivarsidan kör bit för bit ner hela avtalssystemet, vilket hotar krisa till arbetsmarknaden och avtalsverksamheten. Om man med våld driver på lokalt avtalande via lagen förbi kollektivavtalen, minskar det viljan att i praktiken ingå lokala avtal. Då förverkligas inte den riktning man eftersträvar.