Jag återvände till jobbet från sjukledighet. Jag lämnades på sidan från alla arbetsfördelningstillfällen och snart var jag systematiskt utanför arbetet och arbetskollektivet, berättar förtroendemannen som arbetat i ett företag inom planerings- och konsultbranschen. Hen berättar sin historia anonymt.
– Det var en chock, för före sjukledigheten hade det varit bra stämning mellan alla på arbetsplatsen.
Permitterad bland de första
Händelserna som ledde till rättsprocess började då samarbetsförhandlingar inleddes i företaget vid årsskiftet 2009–2010.
– Jag hade redan i flera år varit förtroendeman i företaget och trots det permitterades jag bland de första. Jag var permitterad långt över 200 dagar, innan jag märkte på arbetskraftsbyrån att min arbetsgivare sökte ny arbetstagare till mitt jobb. Senast då insåg jag att jag inte får min arbetsplats tillbaka.
Förtroendemannen kontaktade Pros regionkontor och fick rådet att säga upp sig efter långvarig permittering.
– Det skedde en vecka innan jag skulle ha fått 25 år fullt i samma företags tjänst.
Till tingsrätten och vidare till hovrätten
Fackförbundet Pro förde ärendet till domstol. Tingsrätten förkastade käromålet, men Pro förde ärendet vidare till hovrätten.
Enligt kollektivavtalet kan förtroendemannen inte permitteras såvida inte hela produktionsenhetens verksamhet för ifråga varande personalgrupps del helt avbryts. Företaget hade inte i det här fallet rätt att permittera, för arbetet hade inte avbrutits helt och på arbetet fanns det kvar planerare som förtroendemannen representerade.
Man hade inte konstaterat med förtroendemannen, på sätt som kollektivavtalet förutsätter, att hen inte kunde erbjudas arbete som motsvarade yrket eller annars var lämpligt. Arbetsgivaren kunde inte ensidigt dra slutsatser eller av förtroendemannens beteende tolka hens åsikt om existensen av lämpligt arbete.
Kollektivavtalets punkt ”förtroendemannen kan permitteras om det gemensamt konstateras att hen inte kan erbjudas arbete som motsvarar hens yrke eller annars lämpligt arbete” var väsentlig. Arbetsgivaren försökte påvisa att förtroendemannen hade godkänt sin permittering och sålunda hade det gemensamt konstaterats att hen permitteras. I tingsrätten trodde man på arbetsgivaren, men hovrätten förkastade domen.
– Arbetsgivaren täcktes ännu i hovrätten påstå att man hade förhandlat och diskuterat med mig om eventuellt lämpligt arbete, fnyser förtroendemannen.
Vasa hovrätt konstaterade i februari 2015 att permitteringen var olaglig. Arbetsgivaren ålades att betala förtroendemannen 26 månaders lön som ersättning.
Förtroendemannen har hunnit utbilda sig till en helt ny bransch, för rättsprocessen med alla olika skeden tog nästan fem år.
– Jag har sovit dåligt de senaste åren, då saken har varit på hälft. Jag hade trott att det skulle lätta efter hovrättens domslut, men fortfarande tränger tråkiga tankar överraskande fram. Känslan av att ha blivit fel behandlad försvinner inte.
Pro Nyheter / Katja Palhus
Översättning Susanne Paetau