Hoppa till huvudinnehållet

Pro-medlemmar förlorar årligen tusentals euro på grund av dåligt fungerande lönesystem

Kuva: Shutterstock
Kuva: Shutterstock
Arbetsplatsernas dåligt fungerande lönesystem sänker Pro-medlemmarnas löner.

Pro Nyheter

Då organisationsgraden på arbetsplatsen är hög stöder det utveckling av ett fungerande lönesystem. Den direkta lönenyttan skulle rentav vara 5 procent.

En hög organisationsgrad på arbetsplatserna medför betydande löneförhandlingskraft, som höjer Pro-medlemmarnas löner jämfört med de arbetsplatser, där organisationsgraden är låg. Det visar Pros arbetsmarknadsundersökning från år 2017.

För närvarande uppskattar Pro-medlemmarna att ungefär 55 procent av arbetsplatsens tjänstemän, sakkunniga och chefer hör till Pro.

– Den största nyttan av en höjning av organisationsgraden skulle chefer och assistenter få – deras löner skulle stiga i medeltal ungefär 4 procent av att organisationsgraden steg från 25 procent till 75 procent. Också sakkunnigas löner förbättras, men för den här gruppens del är undersökningsanalysen ännu lite på hälft, berättar forskare Petri Palmu från Fackförbundet Pro.

Den största nyttan av en ökad organisationsgrad får man då man från en mycket låg organisationsgrad når en "kritisk massa" eller då lite över 50 procent av arbetsplatsens personal hör till Pro.

– Då organisationsgraden på arbetsplatsen är hög är det lättare att nå också andra nyttiga förändringar såsom i frågor som ansluter sig till arbetstider, arbetshälsa och anställningsförhållandets kvalitet.

Övergång från dåligt till bra lönesystem ökar medellönen med 10 procent

Förbättring av lönesystemens kvalitet förutspår starkt en ökning av medlemskårens medellöner, berättar Pros arbetsmarknadsundersökning. Även en mindre förbättring i lönesystemen höjer och förenhetligar medlemskårens löner.

– De konkreta penningmässiga skillnaderna kan vara stora. En sakkunnig i Pro med medellön, ungefär 3 300 euro i månaden, och som omfattas av ett svagt lönesystem, förlorar i en helt typisk situation ungefär 4 000 euro i året jämfört med en kollega, på vars arbetsplats man sakenligt satsat på lönesystemen, berättar forskare Palmu som exempel.

På vad känner man igen ett väl fungerande lönesystem?

– Arbetsplatsens löner är bra motiverade och bakom dem finns en djup och omfattande analys av arbetsbildernas lönevärde. Arbetsplatsens uppgifter har noggrant jämförts med varandra och uppgifternas svårighet har analyserats, berättar forskaren.

Dessutom granskas arbetsuppgifterna grundligt årligen eller då uppgifterna ändrar. Det diskuteras regelbundet om lönerna.  Bra lönesystem ökar öppenheten och minskar lönehemlighetskulturen.

Ett bra lönesystem förutsätter gott ledarskap

Arbetsplatsens ledarskapskultur avspeglas i lönesystemens kvalitet. Enligt Pros analyser ökar ett bra ledarskap såväl på högre som på lägre nivå mycket kraftigt lönesystemens kvalitet. Det vill säga det finns en sambandskedja mellan gott ledarskap och lönesystem, som leder till bättre löner.

För närvarande är ledarskapets nivå mycket medelmåttligt och indexet som beskriver lönesystemen är på den rätt låga nivån 35, då maximi är 100.

Pro-medlemmarnas svar i undersökningen berättar om stora skillnader i lönesystemens skick mellan olika branscher.

– Av Pros stora branscher har man i teknologiindustrin och ict-branschen fått till stånd små förbättringar mellan åren 2009 och 2017. Däremot har finanssektorn, som tidigare varit på hög nivå, närmast rasat i fråga om hur fungerande lönesystemen upplevs, konstaterar Palmu.

Lönesystemet är en investering i bättre arbetsgemenskap och produktivitet

Lönesystemens skick är en viktig orsak till att exempelvis de oförklarliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män under 10 år inte alls minskat i praktiken. Nuvarande lönesystem lyckas högst till hälften sakenligt koppla ihop värdet på utfört arbete med lönen.

– Om det exempelvis till Pro-medlems arbetsbild hör kundservice, minskar det lönen relativt. I vilket skede har kundbetjäning blivit ”nödvändigt ont” för företagen?", frågar forskare Palmu.

. Jos järjestäytymisaste töissä olisi 75 %, tämän prolaisen palkan ennuste olisi 3600 euroa.

I exemplet ovan visas lönen för en 26-årig förman i byggnadsbranschen. Han arbetar i ett medelstort företag i Nyland ungefär 40 timmar i veckan och förtjänar 3400 euro i månaden. Av företagets personal är 15 procent organiserade. Om organisationsgraden var 75 %, skulle hans löneprognos vara 3600 euro. Nyttan i lön av en höjning av organisationsgraden från ett svagt till gott läge skulle vara ungefär 250 euro.

Mera statistik

Bekanta dig med Pros forskningstjänsters nya löneverktyg, https://tiedostot.proliitto.fi/tmt/TEST/pro_palkkamalli1.html som en del av resultaten i den här nyheten baserar sig på.

Mer direkt statistik hittar du på sidan för Pros forskningstillämpningar:
https://www.proliitto.fi/tutkimus/laskurit-ja-sovellukset