– Ett äkta samhällsfördrag hade varit värdefullt för Finland. I den form som arbetsgivarna nu hade varit redo för, var det all orsak att det föll. Våra medlemmar gav ett klart besked i enkäten som avslutades i går, att en ensidig förlängning av arbetstiden utan ersättning inte duger, konstaterar Fackförbundet Pros ordförande Jorma Malinen.
EK:s verkställande direktör Jyri Häkämies meddelade redan i morse att en förlängning av arbetstiden är på förhandlingsborden då de följande kollektivavtalen förhandlas.
– Nästan 13 000 Pro-medlemmar utryckte sin åsikt i vår arbetstidsenkät som var öppen i 30 timmar. Svaren ger Pro en stabil grund för att vi inte heller i kollektivavtalsförhandlingarna, som börjar om ungefär ett år, förhandlar om arbetstidsförlängning utan ersättning, tillägger Malinen.
Fackförbundet Pro frågade 19–20 augusti av sina medlemmar i arbetsför ålder om deras åsikt om förlängning av arbetstiden. Det inkom 12 692 svar av tjänstemän i den privata sektorn, såväl inom industrin som i olika servicebranscher.
Tjänstemännen utdömde förlängning av arbetstid
Av de tjänstemän som besvarade Pros enkät är 95 procent inte beredda att godkänna en förlängning av arbetstiden med hundra timmar per år utan ersättning. Fastän arbetstidsförlängningen skulle överenskommas för viss tid, är fortfarande 92 procent mot det.
Om det för arbetstidsförlängning för viss tid skulle ges uppsägningsskydd är inställningen fortfarande till största delen negativ, då 64 procent motsätter sig det. 36 procent skulle då likväl vara beredda att godkänna det.
Om arbetstidens förlängning skulle kompenseras med motsvarande förhöjning av lönen, skulle 57 procent av respondenterna vara redo för det, men 43 procent motsätter sig också det alternativet.
Målsättningarna för ekonomi och sysselsättning skulle inte uppnås
Statsminister Juha Sipilä berättade tidigare att han med förslaget om en hundra timmars förlängning av arbetstiden eftersträvar en fem procents förbättring av produktiviteten. På det här sättet skulle man försöka förbättra konkurrenskraften och öka antalet arbetsplatser. De som besvarade enkäten bedömde likväl att målen inte kan uppnås med föreslagna åtgärder.
Av tjänstemännen tror 82 procent att arbetstidsförlängning inte skulle hjälpa Finlands export att bli konkurrenskraftigare då produkterna och handeln ökar. Bara 6 procent tror på det.
Nästan ingen av respondenterna trodde på sysselsättande effekt. 94 procent misstänker att man i och med det inte anställer fler arbetstagare. Rentav 73 procent av respondenterna anser tvärtom att det skulle bli svårare för arbetslösa att sysselsättas.
Rädsla för att välbefinnandet försämras
Tjänstemännen tror att en förlängning av arbetstiden utan ersättning skulle inverka negativt på välbefinnandet, vilket troligen i sin tur skulle försvåra uppnåendet av produktivitetsmålet.
Den egna orken i arbetet skulle enligt 61 procent av respondenterna säkert försvagas och 21 procent anser att det är troligt. 9 procent tror inte att en förlängning av arbetstiden skulle ha negativa inverkningar. En kvalitativt bra fritid är viktig för att återhämta sig från arbetet. Respondenterna anser att en arbetstidsförlängning åtminstone inte förbättrar förverkligandet av den.
Barnfamiljerna skulle bli allt mer trängda?
Av de stora antalet fria svar i enkäten framgår oro för hur en arbetstidsförlängning skulle påverka bland annat barnfamiljernas ställning, de fortfarande ökande arbetsmängderna och sysselsättning av arbetslösa.
Respondenterna ansåg att en längre arbetstid skulle betyda rentav över tio timmars dagvårdsdagar för familjens minsta. Barnens välbefinnande och föräldrarnas ork skulle sättas på prov, vilket skulle öka sjukfrånvaron på arbetsplatsen. Längre arbetstider skulle vara speciellt utmanande i hushåll med ensamförsörjare.
”Om arbetstiden skulle förlängas, så behöver jag som småbarnsförälder också en förlängd möjlighet till dagvård och eftermiddagsverksamhet efter skolan. Nu då det går ungefär en timme om dagen till arbetsresan hinner jag just och just till daghemmet innan det stänger. Det skulle kräva att kommunen eller staden flexibelt förlänger dagvårdstiderna. Och skulle dagvårdsavgiften stiga?”
Många respondenter trodde att en arbetstidsförlängning bara skulle försvåra sysselsättningen av arbetslösa och öka arbetsmängden för dem som är i arbete.
”Längre arbetstid för fastanställda skulle inte påverka annat än att min arbetsgivare skulle använda mindre tjänster av anställda vid bemanningsföretag. Det vill säga de unga som bemanningsföretagen anställer skulle arbeta ännu mindre. Den här åtgärden ökar inte produktiviteten ett dugg i vår bransch.”
En del av respondenterna arbetar redan nu långa dagar och såg inget tilläggsvärde med extra hundra timmar.
”Min arbetsgivare kan nå mig 24/7, så jag har inte själv mer att ge.”
”Flexibel arbetstid har redan i åratal använts i företagen och arbetstagarna har alltid vid behov arbetat längre dagar utan lön. Som kompensation får man ledigt under tystare tider (timme mot timme). Problemet har varit att ta ut ledigt, för samarbetsförhandlingar som fortgått i flera år har minskat antalet arbetstagare så mycket att de som blivit kvar gör flera människors arbete. Därför ser det säkert ut som om vi i Finland arbetar korta dagar, då övertidsarbete inte på flera år synts i statistiken.”
Pro Nyheter
Översättning Susanne Paetau