Pro Nyheter/Pros pressmeddelande 12.5.2016
Fackförbundet Pros representanter förde i dag fram för arbetsminister Jari Lindström (Sannf.) de otaliga problem och hot, som ingår i regeringens sysselsättningspaket. Enligt Pro kan förslagen bidra till uppkomsten av en låglönearbetsmarknad i Finland. Lagförslagen överför allt mer av företagsriskerna från ägarna till löntagarna.
Pros styrelse har tidigare gått in för att den inte godkänner resultaten för tillämpningsförhandlingarna om konkurrenskraftsavtalet, om inte sysselsättningspaketens innehåll görs skäligare för arbetslösa. Enligt ordförande Jorma Malinen var andan i diskussionen med Lindström uppbyggande och bra trots det svåra läget.
– Jag fick det intrycket att ministern förhåller sig allvarligt till de problem vi förde fram och är beredd att söka efter sätt att lösa dem. Likväl kunde vi ingendera ge några löften om fortsättningen. För att Pro ska kunna vara med i konkurrenskraftsavtalet behöver vi utstakade linjer som stöd för allt prat, säger Malinen.
Pro har tidigare lyft fram arbetslösas arbetsprov och skyldighet att ta emot arbete för lön under arbetslöshetsskyddets nivå som särskilda problem i sysselsättningspaketet.
Man måste hindra missbruk av arbetsprov
Pro befarar att arbetsprovet används som ett sätt att utnyttja arbetslösa som gratis arbetskraft med felaktiga motiv. Arbetsgivaren har nödvändigtvis inte ens som avsikt att anställa den som är på arbetsprov, utan tar en ny istället för den tidigare. Så skulle arbetsprovet äventyra konkurrensneutraliteten mellan företag, främja grå ekonomi och därigenom öka statens skatteförluster.
Ställningen på arbetsplatsen för den som utför arbetsprovet är oklar med tanke på ansvarsfrågor och orsakar risker för såväl den arbetslösa som arbetsgivaren. Arbetsprovet kan speciellt för unga arbetslösa bli en ”inträdesavgift” för att komma in på arbetsmarknaden, varmed frivilligheten de facto inte förverkligas.
– Vi diskuterade om arbetsprovets målsättning att underlätta för arbetslösa att söka sig till dolda arbetsplatser på arbetsmarknaden. Målsättningen är förståelig. Det är ändå svårt eller nästan omöjligt att övervaka användningen av det till naturen inofficiella arbetsprovet, om inte tillräckligt strikta ramar ges, säger Malinen.
Utkomstskydd ger skydd mot godtycke
Enligt Pro kan en skärpning av skyldigheten att ta emot arbete för lön under arbetslöshetsdagpenningen i några fall leda till oskäliga situationer för den arbetslösa och hans eller hennes familj.
– Avlägsnandet av utkomstskyddet som arbetslöshetsdagpenningen garanterar kombinerat med avlägsnandet av det behovsprövade yrkesskyddet, kan i enskilda fall leda till dramatiskt inkomstfall, säger Malinen.
– En arbetslös kan bli mål för godtyckligt maktutövande, om han eller hon med enskild tjänstemans övervägande mister rätten till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning som han eller hon själv skaffat sig genom att betala kassaavgift och i stället blir skyldig att arbeta för en lön som tvingar familjen att sälja till exempel sin egen bostad.
Pro anser att det är nödvändigt att även i fortsättningen garantera arbetslösa inkomstskydd som tryggar utkomsten i alla situationer jämfört med inkomstrelaterad förmån. För slopandet av utkomstskyddet måste också presenteras en genomskinlig bedömning av sysselsättningseffekten.