Pro Nyheter / Niina Tuomainen / Översättning Susanne Paetau
– Pensionärernas livskvalitet är högre om omständigheterna vid pensioneringen varit positiva, berättar forskare Petri Palmu från Fackförbundet Pro.
Arbetstagarens möjligheter att påverka tidpunkten för pensionering och av arbetsgivaren finansierad tilläggspension ökade de positiva erfarenheterna. Detsamma gällde möjligheten att överföra eget kunnande till andra arbetstagare.
Dåliga omständigheter då man slutade, såsom dålig psykisk arbetsförmåga eller föråldrade kunskaper, hade samband med pensionärernas ekonomiska situation. Svåra omständigheter förebådade svaga ekonomiska verksamhetsmöjligheter för pensionären.
Fackförbundet Pros undersökning Eläkeläisten elämäntyytyväisyyden tekijät hade åren 2010 och 2012 sammanlagt 3 324 respondenter. Pensionärernas tillfredsställelse med livet var på en bra nivå och de gav den värdet 8 på skalan 1–10.
– Den goda nivån förklaras delvis av att respondenterna var unga, i medeltal 65-åriga pensionärer. Trots en viss orepresentativitet kan de statistiska sambanden i materialet långt generaliseras till alla pensionärer, konstaterar Palmu.
Arbetskarriärens längd kan ha en psykosocial betydelse
Livstillfredsställelsen är högst i 57–77-års ålder. På båda sidor om de här åldrarna sjunker tillfredsställelsen, av olika orsaker för de yngre och äldre.
För under 60-åringar torde missnöjet förklaras med att yrkeslivet upphör för tidigt. Arbetslöshetsrisken växer kraftigt efter 50 års ålder och det blir betydligt svårare att avbryta arbetslösheten om den varat över tre månader.
Vad gäller arbetskarriärens längd, är den kritiska brytningspunkten ungefär 27 år. Pensionärerna är klart missnöjdare med sin livskvalitet om arbetskarriären blir klart kortare än så.
– I viss mån förklarar arbetskarriärens längd nivån på pensionsinkomsterna, men den har kanske också en psykosocial betydelse. Människor vill via arbete betjäna andra, säger Palmu.
Männens pensioner till och med 26 procent högre än kvinnornas
Högre pensioner ökar klart livstillfredsställelsen. Pensionärerna som får 1000–1500 euro i månaden är mest missnöjda med livskvaliteten. Könet inverkar avsevärt på pensionerna – männens pensioner är 26 procent högre än kvinnornas pensioner, om man beaktar uppgifterna under arbetskarriären, tiden i arbetslivet och utbildningsnivån.
– Bra inkomster ökar pensionärernas ekonomiska möjligheter att fungera och upprätthålla sociala nätverk, berättar Palmu.
Uppgifterna under arbetskarriären påverkar livstillfredsställelsen indirekt via pensionsinkomsterna. Utbildningsnivån påverkade inte direkt livstillfredsställelsen, men den kan öka pensionsinkomsterna och de ekonomiska verksamhetsmöjligheterna.
Motion och hobbyn ökade pensionärernas livstillfredsställelse. Mängden sociala nätverk ökade lyckan. För dem som bor ensamma är social verksamhet speciellt viktig, för att bo ensam förebådade enligt undersökningen mindre lyckligt liv.
Livstillfredsställelsen sjönk kraftigt om man insjuknat. En bra arbetskarriär och ekonomiska möjligheter minskade å sin sida risken att insjukna.