Pro Nyheter/Pros pressmeddelande 24.3.2016
Helsingfors tingsrätt förkastade på skärtorsdagen de ersättningar på 700 000 euro som solidariskt krävts av Pros tidigare ordförande Antti Rinne och Fackförbundet Pro.
Rätten konstaterade att ordnande av arbetsnedläggelse i avtalslöst läge inte kan leda till skadeståndsskyldighet, för det skulle radikalt begränsa strejkrätten.
I Pro ser man lika på saken.
– Det är ett bra beslut. Skadestånden skulle leda till en ohållbar situation. Om skadeståndskrav kan framföras i ett sådant här fall mot förbundets ordförande, skulle det inte kunna låta bli att påverka kollektiv avtalsverksamhet, där en del är rätten att strejka, säger ordförande Jorma Malinen.
– Nu ansvarar förbundets ordförande för strejkerna så att en enskild medlem inte behöver ställa sig ensam mot storföretag.
Strejkrätten är föreningsfrihet garanterad av grundlagen, det vill säga en del av Finlands grundlag. Skadeståndsansvaret skulle begränsa den rättighet grundlagen ger och som strejkrätten hör till.
Arbetsgivarsidan ålades att ersätta Rinnes och Pros rättegångskostnader.
Rinne dömdes för försummelse av förhandsmeddelande
Arbetsgivarförbundet Skogsindustrin rf och dess 12 medlemsföretag krävde i Helsingfors tingsrätt straff åt Antti Rinne för brott mot lagen om medling av arbetstvister.
Tingsrätten dömde i dag Rinne för försummelse av förhandsmeddelande till 20 dagsböter.
Rinne var våren 2011 ordförande för Fackförbundet Pro och fattade beslut om att tidigarelägga strejk som anmälts.
Rinnes ombud, Pros jurist Kari Tiainen berättar att Rinne är missnöjd med bötesstraffet, men mycket nöjd över beslutet om skadestånd.
Våren 2011 hade kollektivavtalet för tjänstemännen i pappersindustrin löpt ut, förhandlingarna om nytt kollektivavtal var på hälft och parterna hade inte arbetsfredsplikt.
Meddelandet om strejker efter kollektivavtalsperioden ska likväl lämnas till motparten, det vill säga arbetsgivarförbundet och riksförlikningsmannen, två veckor före strejken.
Fackförbundet Pro hade sakenligt meddelat om strejken. Arbetsgivarsidan började under anmälningstiden i olika fabriker värva strejkbrytare för att utföra strejkbelagt arbete. Till följd av arbetsgivarens förfarande måste arbetsnedläggelserna tidigareläggas med några dagar.
Enligt vad som framfördes i rätten skulle tjänstemännen troligen i varje fall ha gått i strejk tidigare, för situationen på arbetsplatserna satte känslorna i svallning på grund av arbetsgivarens förfarande och strejkbrytarverksamheten.
Beslutet som Pros ordförande fattade om forceringsstrejk tryggade de här enskilda medlemmarna i ett läge som som värst skulle ha kunnat leda till upphävande av anställningsförhållandet.
Tidigare domen friande
Högsta domstolen friade Antti Rinne i ett motsvarande brottsfall i oktober 2014 (HD 2014:71). HD bestämde att bolag som var mål för strejk inte kunde kräva straff i saken. Avsikten med bestämmelserna i lagen om medling i arbetstvister är att främja medlingen av arbetstvister, varför det bara är den andra förhandlingsparten som kan komma med krav gällande brott mot lagen. I det fallet hade målsägande varit arbetsgivarorganisationen, inte enskilda företag.