Identifiera brådskan
Utgångspunkten för att hantera brådskan är utmärkt då man märker att känslan av brådska har tagit makten. Då lönar det sig att genast stanna upp och fundera på vad du egentligen gör och om det går enligt alla anvisningar. Är du säker på att det är det smartaste du kan göra med din tid?
Vid brådska är det också bra att fundera vad allt som är nödvändigt att göra just i den stunden. Kan något skjutas upp till en lugnare tidpunkt eller delegeras till någon annan? Det skulle vara viktigt att redan i förväg förbereda sig på en brådskande tid. Då processerna är klara redan i förväg kan man mitt i brådskan be arbetskamraten om hjälp utan att han eller hon behöver introduktion för uppgiften. Under bråda tider hinner man nödvändigtvis inte göra alla arbetsuppgifter. Det är upp till organisationens ledning att prioritera arbetena och berätta vad som kan lämnas ogjort vid brådska.
Använd kalender
Känslan av brådska kommer delvis av ogjorda arbeten, som skulle kräva oavbruten arbetstid. Det lönar sig att reservera tid för sådant i den egna kalendern. Fastän uppgiften fortfarande skulle vara ogjord, lättar känslan av brådska då tid har reserverats för den.
Fundera också över din egen dygnsrytm. Är du mer morgon- eller eftermiddagsmänniska? Om du är effektivast före lunch, reservera alltid tid för viktig arbetsuppgift just då. Redan en halv timme oavbruten tid för saken vidare.
Hur använder du ordet brådska?
Är du den i arbetsgemenskapen som mest tjatar om brådska? Har du bråttom också då ingen annan har? Om du märker dig vara den person som skapar en känsla av brådska i organisationen, är det bra att fundera hur du kunde minska på det.
Fäst dig också vid användning av måste-ordet. Om det hela tiden är bråttom och man måste, lönar det sig att ta en titt bakom orden. Med brådska avses ofta det att den egna kvalitetsstandarden, med vilken man skulle vilja sköta arbetsuppgiften, skulle förutsätta mer tid än det reserverats för uppgiften. Man borde våga tala med chefen om det och inte bara tjata om väldig brådska.
Håll fast vid pauser
Då det är bråttom borde man absolut hålla fast vid pauser, även om det skulle kännas konstigt. Vårt sinne fungerar så att vi under en paus kan komma på ett smidigare eller bättre sätt att utföra arbetsuppgiften. Dessutom är vår koncentrations- och prioriteringsförmåga ofta bättre efter en paus.
Pauser är också viktiga med tanke på arbetskamrater och arbetets objekt, såsom kunder, patienter eller elever. Tack vare pauser kan vi utföra vårt arbete bättre.
Få rätt ljudlandskap
Känslan av att ha bråttom kan också komma från ljudmiljön, eftersom vi använder vår hörsel för att känna av bakgrundsstämningen. Om vi hör fågelsång eller trevlig musik känner vi att vi inte har bråttom, utan att stämningen är rätt och att det händer bra saker. Om våra öron däremot fylls av nervöst prat, ringande telefoner och apparaters alarm, kan enbart ljudlandskapet i sig skapa en känsla av brådska.
Musik i kundutrymmen har till exempel en betydande inverkan på atmosfären. När stämningen är positiv och atmosfären god kan ett stort antal kunder ge dig energi och situationen känns inte brådskande på ett negativt sätt.
De här tipsen för att hantera känslan av brådska gavs av hjärnforskare Minna Huotilainen.