Hoppa till huvudinnehållet

Samma Finlands lag hör till företag med färre än 20 arbetstagare

Kuva: Shutterstock
Kuva: Shutterstock
Också en liten förseelse skulle räcka till uppsägning om lagen för att ändra uppsägningsgrunderna i företag med färre än 20 arbetstagare ändrades. Pro kräver att propositionen dras tillbaka. Samma Finlands lag hör till såväl stora som små företag, poängterar ordförande Jorma Malinen från Pro.

Pro Nyheter

Man håller på att luckra upp uppsägningsgrunderna i företag som sysselsätter under 20 personer. I framtiden skulle man kunna få sparken på grund av en allt mindre försummelse av arbetsplikten eller osakligt beteende, då det får förtroendet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren att vackla. Arbetsgivaren har tolkningsrätt.

Fackförbundet Pro motsätter sig lagpropositionen och kräver att den dras tillbaka. Lagändringen skulle öka ojämlikheten mellan olika företag och olika arbetstagare.

– Propositionen för att försvaga uppsägningsskyddet är godtycklig. Samma Finlands lag hör till såväl stora som små företag, poängterar ordförande Jorma Malinen från Pro.

Lagändringen ökar inte arbetsplatserna

Vår regering beslöt i april 2018 att ändra bestämmelserna om uppsägningsgrunderna i arbetsavtalslagen. Regeringens mål är att sänka tröskeln för att anställa.

– Regeringen säljer det här förslaget med utveckling av sysselsättningsgraden, men samtidigt ifrågasätter man i själva förslaget eventuella positiva verkningar. Det är lite svårt att förstå varför man igen med våld ska driva fram förslag, då man inte ens i lagpropositionens motiveringar tror att målsättningarna förverkligas, konstaterar Pros ordförande Jorma Malinen.

Den föreslagna ändringen skulle inverka negativt på företagens vilja att växa då man närmar sig 20 personers gränsen och uppsägningsskyddet blir strängare. En följd av ändringarna skulle också kunna vara rekryteringssvårigheter för små företag.

Arbetstagaren blir syndabock?

Bakgrunden till regleringen av uppsägningsgrunder och internationella avtal är behovet att skydda arbetstagaren.

– Motiveringen av propositionen med arbetsgivarens olika behov är sålunda en märklig utgångspunkt, konstaterar juristen Pia Ahonen från Fackförbundet Pro, som skrivit Pros utlåtande om lagpropositionen.

Enligt Ahonen är propositionen också speciell vad gäller parternas skyldigheter. Till exempel skulle förgiftande av arbetsatmosfären på arbetsplatsen kunna vara grund för uppsägning, om problemen inte annars kan lösas. Om chefen eller ledningen med andra ord inte kan ingripa i tid eller på rätt sätt i situationen, skulle ansvaret övergå till en enskild arbetstagare, då man löser saken med uppsägning.

– Det här skulle vara ett helt nytt slags arbetsjuridiskt tänkesätt, poängterar Ahonen.

Propositionen skulle öka tvisterna om uppsägningar

I Finland utgör lagbestämmelserna och vedertagen rättspraxis tillsammans uppsägnings- och hävningströskel och uppsägningsgrunder har vägts i otaliga avgöranden från högsta domstolen. Den föreslagna lagändringen skulle öka den rättsliga osäkerheten såväl hos arbetsgivarna som arbetstagarna.

– Uppsägningstvisterna skulle oundvikligen öka, för just i mindre företag är det svårt att bedöma de juridiska förutsättningarna att upphäva anställningsförhållanden, konstaterar jurist Ahonen.

Sänkning av tröskeln för uppsägning av personlig orsak skulle innehålla betydande och oförutsägbara risker.

– Anställningsförhållandet skulle kunna upphöra slutgiltigt till följd av slumpmässiga skador, till exempel beroende på trötthet eller på personkemi, berättar Ahonen.

I Finland är skyddet för uppsägning av personlig orsak för närvarande på medelnivå i Europa, medan det kollektiva uppsägningsskyddet för sin del hör till de lägsta i Europa.

– En internationell jämförelse motiverar på intet sätt en ändring.

Tyskland och Österrike, där man inte tillämpar uppsägningsgrunder i små företag, har inte ratificerat ILOs konvention 158, enligt vilken ett anställningsförhållande inte får upphävas om det inte finns giltigt skäl som beror av arbetstagarens duglighet eller uppförande.

Arbetstagarens skydd försvagades senast 2017

I arbetsavtalslagen gjordes det i början av år 2017 försämringar angående prövotiden och skyldigheten att återanställa. Den nya 6 månader långa prövotiden motiverades uttryckligen med att man sålunda får en tillräcklig bild av arbetstagarens kunnande och lämplighet för uppgiften och arbetsgemenskapen.

– Att göra nya ändringar i uppsägningssystemet före man har kunskap om tidigare ändringars inverkan är avsiktlig nedmontering av anställningsskyddet, säger ordförande Malinen.