Arbetsmarknadsorganisationernas mål var att tillsammans med kyrkan utreda arrangemangen med vilka trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag kunde flyttas till fasta lördagar.
Enligt den evangelisk-lutherska kyrkan vore det problematiskt att flytta på helgdagarna med tanke på den kristna traditionen och det ekumeniska samarbetet.
I Finland har vi 11 årliga söckenhelger, av vilka nio är kyrkliga och två, Första maj och självständighetsdagen, är samhälleliga. Begreppet söckenhelg har inte definierats i lagstiftningen, men ur arbetslivets synpunkt är de avlönade fridagar. Om söckenhelgernas inverkan på arbetstiden bestäms i bland annat arbetstidslagen, semesterlagen samt i tjänste- och kollektivavtal.
I Finland färre söckenhelger än genomsnittet
En motivering till att ta bort trettondagens och Kristi himmelsfärdsdagens ställning som söckenhelg var att de förkortar finländarnas arbetstid i förhållande till andra länder och minskar arbetets produktivitet.
I utredningen konstateras att arbetstidsjämförelsen är beroende av undersökningstekniska begränsningar. Då man också beaktar dem som arbetar deltid är finländarnas ordinarie veckoarbetstid längre än medeltalet för EU-länderna.
Enligt jämförelsen som ingår i utredningen finns det i Finland färre söckenhelger, så man kan inte motivera en flytt med att nuvarande antal försämrar konkurrenskraften. Antalet helgdagar i de andra länderna som infaller på en vardag var i medeltal 3,3 och antalet helgdagar som flyttar på sig i medeltal 8. I Finland är motsvaranade antal tre och sex.
Söckenhelgerna främjar välbefinnande
Kyrkan poängterar också söckenhelgernas inverkan på välbefinnandet, fastän det är svårt att bedöma inverkan på arbetshälsa och hur man orkar i arbetet. Enligt kyrkan skulle en minskning av antalet lediga dagar stå i konflikt med målet att förlänga arbetskarriärerna.
– Utredningen visar att den kyrkliga traditionen med sina helgdagar stöder välbefinnande. Det skapar livsrytm och upprätthåller växlingen mellan arbete och vila samt vardag och helg, konstaterar ärkebiskop Kari Mäkinen.
– Genom att ingripa i kyrkliga helgdagar skulle man förlora betydligt mer än man skulle vinna med tanke på välbefinnandet i samhället och hur människorna orkar.
Bakgrunden till utredningen är sysselsättnings- och tillväxtavtalet som arbetsmarknadens centralorganisationer ingick förra året. Då överenskoms att man tillsammans med kyrkan ska utreda om trettondagen och Kristi himmelsfärdsdagen kunde flyttas till lördagar. I utredningsarbetet deltog den evangelisk-lutherska kyrkostyrelsen, EK, FFC, STTK, Kommunarbetsgivarna, Statens arbetsmarknadsverk, Akava och Kyrkans arbetsmarknadsverk.
Pro Nyheter / Katri Kangas / Källa: EVL
Översättning Susanne Paetau