Pro Nyheter

Hannele var inte orolig för sin egen arbetsplats för samarbetsförhandlingarna skulle omfatta organisationsändringar för 300 personer och eventuell uppsägning av högst tio personer. Det räckte till med arbete i det stora energibolaget och Hanneles egen kundfaktureringsprocent låg mellan 80 och100 varje månad.

Då man under coronatiden arbetar på distans kändes det märkligt då närmaste chefen bad henne komma till kontoret på onsdag morgon. Vad månne det är fråga om? ”Samarbetsförfarandefrågor”, konstaterade chefen snabbt och lade på luren. Inte heller samtalet till förtroendemannen hjälpte, hen visste inte orsaken till träffen.

– Då jag kom till kontoret stängde chefen dörren till sitt rum bakom mig och sa att nu är det dåliga nyheter: du är uppsagd, berättar Hannele.

Därefter öppnade chefen mötet från sin bärbara dator. Via datorns mikrofon hördes det dåligt och i den lilla rutan syntes obekanta huvuden. Där bekräftade några förut obekanta företrädare för personalavdelningen uppsägningen och berättade om praktiska saker.

– Jag fick också anvisningar om hur jag gör en kompetensprofil till företagets rekryteringskanal, alltså gör en ansökan till företaget där jag arbetat i 32 år.

Bekymrad över sysselsättningsmöjligheterna

Hannele fyller snart 59. – Jag är frisk och har energi, så uppsägningen är ett hårt slag, konstaterar hon.

Samtidigt som Hanneles arbetsplikt upphörde med uppsägningen, gick hon miste om arbetsgemenskapen och trevliga arbetskamrater.

– Jag har varit rätt arbetsorienterad, så nu är det verkligt tyst, då jag på grund av coronan inte kommer ut bland folk ens till gymmet eller på gympa.

Av de eventuella uppsägningar som nämndes i förhandlingskallelsen förverkligades tre, alla uppsagda var kvinnor i 60-årsåldern.

– I vår ålder har vi på intet sätt goda möjligheter att mer få jobb. Jag hoppas att förbundet inte böjer sig för kraven som leder till att pensionsslussen för äldre arbetstagare stängs, konstaterar Hannele.

Största delen vill arbeta fram till pensionen

Hanneles berättelse är bekant från statistiken för Pros forskare Petri Palmu. Hälften av dem som går i pension har gått i förtid och motvilligt i pension, framkom det av Pros seniorundersökning 2014.

– Största delen av människorna vill arbeta fram till pensionen. Det är också en penningfråga, för uppsägning i förtid sänker den kommande pensionen.

Då en finländare kan förvänta sig att leva över 80 år, lever man rentav 30 år som pensionär.

– Det spelar en roll hur de 30 åren formas.

”Pensionsslussen lappar åldersdiskrimineringens inverkan på individnivå”

Som sämst har 60–63-åriga Pro-medlemmars arbetslöshetsprocent varit 22, det vill säga var femte 60-årig Pro-medlem har varit utan arbete. År 2016 började arbetslösheten minska och för tillfället är arbetslöshetsprocenten för sextioåringar 12,5.

– Sextioåringarnas förbättrade sysselsättning förklaras delvis av förbättrad ekonomisk konjunktur och av att det i början av 2010-talet sades upp många 50–60-åringar, berättar forskaren Palmu.

Pros medlemmar representerar inte hela Finland, utan arbetskraften bestående av utbildade sakkunniga.

– Utgående från det här kan man inte säga att pensionsslussen skulle ha hindrat sysselsättning. Tvärtom är pensionsslussen ett sätt att lappa åldersdiskrimineringens följder på individnivå.  

Visst är pensionsslussen ett sätt för ansvarslösa arbetsgivare att bli av med människor, men borde man då inte hellre ta itu med de ansvarslösa arbetsgivarna än de som sägs upp, funderar forskaren. Han anser att attityden mot sextioåringars arbete borde ändra.

– Det nuvarande systemet orsakar åldersdiskriminering och pensionärsfattigdom.

Vad innebär pensionsslussen?

Det är arbetslöshetsskyddets tilläggsdagar som familjärt kallas pensionssluss.

Den innebär att man kan få inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar efter de maximala 500 dagarna, om man uppnått åldersgränsen före 500 dagar blivit fulla och man före tilläggsdagarna börjar har varit minst fem år av de senaste 20 åren i arbete som berättigar till pension.

• För dem som är födda 1955–1956 har åldersgränsen som berättigar till tilläggsdagar varit 60 år.
• För dem som är födda 1957–1960 börjar rätten till tilläggsdagar som 61-åring.
• För dem som är födda 1961 och senare börjar rätten till tilläggsdagar som 62-åring.

Man kan få tilläggsdagar högst till slutet av den månad man fyller 65 år, berättar Fpa.

Pensionsslussen tryggar en större utkomst än arbetsmarknadsstödet ända tills ålderspensionen börjar. För dagpenningperioden intjänas pension, men mindre än vad det skulle intjänas av lön.

Om en sextioåring inte får jobb och den inkomstrelaterade dagpenningen upphör, väntar arbetsmarknadsstöd. Det är 33,66 euro per dag eller ungefär 720 euro i månaden.

Om du är fundersam över den egna situationen eller vill veta om du är berättigad till tilläggsdagar, fråga mer från Arbetslöshetskassan Pro.