Pro Nyheter
Medelsvåra ärenden är övriga ersättningar i pengar, såsom avtalande om arbetsresor och övertidsarbete samt om permitteringar och vid uppsägningar. Rätt lätt är det att avtala om semestrar och ledigheter, frågor i anslutning till sjukdomar eller om familjeledigheter. Arbetstid är på mätaren lite under medelsvårt avtalande eller med andra ord svårt till ungefär 40 procent.
Många olika slags faktorer i anslutning till lokalt avtalande
I skenet av Pros arbetsmarknadsundersökning, medlemsundersökningen som kartlägger alla medlemmars arbetsförhållanden och arbetshälsa, ger lönesättningen alltid upphov till mycket missnöje.
– Orsaken till det här är svagt fungerande lönesystem och ledarskapskulturen på arbetsplatserna, som upprätthåller en strikt lönehemlighet. För många organisationer fungerar utan ordentlig kultur för att leda socialt välbefinnande. Den övre nivåns maktanvändning är hinder för att genuint göra arbetstagarna delaktiga och verka för organisationens bästa, säger Pros forskare Petri Palmu.
Det finns oanvänd potential i samarbetsrelationerna
Det finns också att förbättra i samarbetsrelationerna mellan personalen och personalrepresentanterna. Personalen är till hälften medvetna om betydelsen av facklig verksamhet på arbetsplatsnivå och stöder till ungefär 60 procent personalrepresentanterna i deras arbete, då den idealiska nivån skulle vara minst 80 procent. Informationsgången från personalen till personalrepresentanterna förverkligas till 55 procent. Samarbetet mellan personalrepresentanterna är på klart bättre nivå än så, för det är i skick hos 73 procent, medan förbundets stöd är lyckat för 65 procent.
– I förbunden måste man fortlöpande söka sätt att få personalrepresentanternas potential eller allmänt taget potentialen i deras verksamhet i bästa möjliga användning.
Personalrepresentanternas samarbete med arbetsgivarna fungerar för 65 procent. Det största problemet i samarbetet är att få löneuppgifter, vilket ur förtroendemännens synvinkel förverkligas bara för 40 procent. Bara för ungefär 25 procent av förtroendemännen är tillgången till löneuppgifter och lönegrunder på en bra nivå. Ungefär 20 procent uppger att de inte alls får tillräckligt med uppgifter.
– Möjligheterna till lokalt avtalande används förnuftigt bara enligt 45 procent av personalrepresentanterna. Nivån har förbättrats lite från år 2011. Personalrepresentanternas arbete blir mycket tungt om arbetsplatsens ledarskapskultur är osund eller ensidigt dikterande.
Satsning på personalrepresentanternas kompetens är bevakning av deras intressen
Pros personalrepresentanter upplever att det mest kritiska kompetensområdet är förhandlings- och kommunikationsfärdigheterna. Också kunskap om företagsekonomi och sätt att förbättra produktiviteten är högt på behovslistan.
I lönefrågor vältrar lokalt avtalande obevekligen i högre grad över kompetensansvaret till arbetsplatsens personalrepresentanter.
– Arbetsgivarna, eller med andra ord den förhandlande motparten, har bästa möjliga tillgång till den egna organisationens ekonomi- och personaluppgifter. Det kommer troligen alltid att finnas asymmetri i informationstillgången till förlust för löntagarsidan, säger Palmu.
Bristen på information kan likväl kompenseras med att rätt universella mekanismer påverkar arbetslivet och organisationerna. Till exempel har Lantmätericentralen eller Ponsse enligt Pros forskning relativt sett en rätt öppen (ca 50 %) kultur i fråga om löneuppgifter, om man jämför med till exempel den nästan fullständiga lönehemlighetsgraden på 92 procent i Nokian Renkaat.
– Man behöver inte gissa i vilken organisation det är lättare att i rollen som personalrepresentant börja förhandla lokalt om lönesättning, säger forskaren Palmu.
De största faktorerna som skiljer åt verksamheten i organisationer uppstår i organisationernas ledarskapskultur. Människor beter sig överraskande lika i samma arbetsförhållanden, också lokalt.