Hoppa till huvudinnehållet

Tips för återhämtning i vardagen och på semestern

mies katsoo tietokoneen ruutua ja hieroo silmiään väsyneenä
TextVerna Julkunen | Översättning Susanne Paetau
BildIstockphoto
mies katsoo tietokoneen ruutua ja hieroo silmiään väsyneenä
På många arbetsplatser jobbas det just nu intensivt i väntan på semestern. ProStoori berättar hur man kan återhämta sig tillräckligt från jobbvardagen och semestern.

Låter det bekant: Övertidsjobb, igen. Världen måste bli färdig på jobbet före midsommar, så man kan gå på den länge efterlängtade semestern för att renovera på stugan, åka runt till nöjesparker och få upplevelser utomlands.

– Det här är inte det bästa sättet att gå på semester med tanke på återhämtningen, berättar företagshälsovårdspsykolog och organisationskonsult Mari Laari.

Inte ens en lång semester räcker för att avbryta belastningen om man inte hunnit återhämta sig från jobbet och man börjar semestern mitt i ett kaos. En full kalender under semestern kan tänkas öka pressen och då återvänder man till jobbet färdigt trött.

Återhämtning behövs varje dag

Det borde varje dag finnas tid för återhämtning. Annars börjar belastningen anhopas.

– Återhämtning innebär återhämtning av energin efter fysisk eller psykisk belastning. Återhämtning sker inte om belastningen och de saker som ger återhämtning från den inte är i balans, definierar Laari.

Hinder för återhämtning efter arbetsdagen kan till exempel vara att arbetsmängden helt enkelt är för stor eller att man inte har tillräckliga möjligheter att påverka det egna arbetet. På arbetsplatsen kan det också finnas problem med samarbetet eller så upplever arbetstagaren att hen inte får tillräckligt stöd av chefen. Även värdekonflikter eller förväntningar på arbetets meningsfullhet kan öka belastningen.

Egna arbetssätt kan också förhindra återhämtning. Till exempel multitasking belastar hjärnan.

Egna arbetssätt kan också förhindra återhämtning. Till exempel multitasking belastar hjärnan. Eller så är det inte tydligt när arbetsdagen slutar, det vill säga övergången från arbete till fritid lyckas inte och arbetsärenden fortsätter att snurra i tankarna.

Varför är det viktigt att återhämta sig?

Man kan kämpa på ett tag även med större belastning, men tanke- och inlärningsförmågan fungerar inte med full kapacitet då belastningen förlängs. Dessutom försvåras känsloregleringen, vilket yppar sig till exempel som retlighet.

– Om människan inte återhämtar sig från arbetet är följden onekligen överbelastning och på lång sikt ökar risken för arbetsutmattning betydligt, säger Mari Laari.

Om någon på jobbet eller fritiden påpekar att du inte riktigt är dig själv, lönar det sig att ta till sig observationen och fundera på det egna beteendet och om återhämtningen varit tillräcklig.

Mari Laari rekommenderar alla att observera den egna orken. Man kan anteckna de egna känslorna till exempel i en mobilapplikation eller ett häfte. Om man märker att känslomätaren länge varit på minus, lönar det sig att göra ändringar i arbetsvardagen. Det är troligt att det finns problem med återhämtningen.

Tydliga övergångar hjälper återhämtning

Man kan påverka arbetets belastning genom att avtala om tydliga spelregler i arbetsgemenskapen, såsom om man bör reagera på arbetsmeddelanden kvällstid. Det är också bra att gå igenom hur man förhåller sig till kollegans kalender och arbetstid. I många kontorsapplikationer finns det inställningar för anträffbarhet, så att till exempel meddelanden inte dyker upp i rutan efter ett visst klockslag. Laari rekommenderar varmt att man tar i bruk de här hjälpmedlen.

Laari tipsar om sätt för övergång från arbete till fritid: det kan vara att byta kläder, att promenera hem eller en annan handling med vilken arbetsdagen på riktigt upphör. Speciellt om man är belastad lönar det sig att upprätthålla tydliga gränser mellan arbets- och fritid.

Den värsta fienden för återhämtningen är att vid en ledig stund gräva fram telefonen och börja bläddra i den.

En hobby eller ett intresse som kräver koncentration fungerar som återhämtning från arbetet. Den värsta fienden för återhämtningen är att vid en ledig stund gräva fram telefonen och börja bläddra i den. Mobilapparatens störtflod av stimuli är inte återhämtning för hjärnan fastän det skulle kännas som vila att efter arbetsdagen försjunka i bildflödet.

– Jag rekommenderar alla att begränsa skärmtiden, säger Mari Laari.

Tid att slå dank på semestern

Hur får man då ut all vila och återhämtning av semestertiden?

Semestern borde planeras så att man inte går på semester då det är som mest bråttom på jobbet. Laari rekommenderar att om möjligt börja och sluta semestern mitt i veckan. Det är också bra att fundera på om arbetsbordet måste fås tomt före semestern eller går det att godvilligt lämna en del av uppgifterna till tiden efter semestern.

Går det att godvilligt lämna en del av uppgifterna till tiden efter semestern.

Semestern ska heller inte bokas full med allt som ska göras och stora förväntningar. Med tanke på återhämtningen skulle det vara viktigt att det blir helt ledig tid under semestern för att göra vad man vill och rentav få det långtråkigt.

– Det är viktigt att uppleva frihet och ha möjlighet att slå dank.