Sipiläs regering har förberett lagpaketet, som enligt den förbättrar företagens konkurrenskraft och minskar arbetskostnaderna per enhet.
Det utlovas många förändringar om lagändringarna förverkligas sommaren 2016. Förändringarna skulle gälla arbets- och tjänstekollektivavtal som ingås efter att lagen trätt i kraft.
Den första sjukdagen blir oavlönad, söckenhelgerna trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag blir arbetsdagar och semestrarnas längd begränsas till sex veckor. Om semesterpremierna som hittills överenskommits med kollektivavtal bestäms nu i lag om rätt till semesterpenning, med hjälp av vilken det är meningen att minska semesterpremien.
Avtalsfriheten begränsas i tre år
Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna får inte med kollektivavtal komma överens om bättre förmåner sett ur arbetstagarnas synvinkel. Avtalsbegränsningarna räcker i tre år.
Övriga försämringar blir bestående
Bestämmelserna om lön för sjuktid, trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag, längden på semestern och semesterpenningen är i kraft också därefter.
Enligt arbets- och näringsministeriets pressmeddelande bedöms det att begränsningarna inte står i strid med grundlagen, eftersom de är noggrant avgränsade, riktas endast till en begränsad del av innehållet i arbets- och tjänstekollektivavtal, inte ingriper i gällande arbets- och tjänstekollektivavtal och gäller för viss tid. Det finns godtagbara grunder för inskränkningarna av avtalsfriheten och inskränkningarna kan anses stå i rätt proportion till det mål som eftersträvas.
Med lagändringarna eftersträvar regeringen fem procents förbättring i kostnadskonkurrenskraften hos företag.
Till riksdagen i februari, om inte samförstånd uppnås
Arbets- och näringsministeriet skickade lagpaketet på remiss 11.11.2015. Remisstiden går ut 9.12.2015.
Regeringen har för avsikt att ge lagförslagen till riksdagen i februari 2016, om arbetsmarknadsorganisationerna inte uppnår samförstånd om åtgärder för att förbättra konkurrenskraften.
Karensdag vid sjukledighet
I lagpaketet föreslås att den första frånvarodagen under sjukledighet i fortsättningen är oavlönad. Denna s.k. karensdag tillämpas inte, om frånvaron beror på ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom, eller om arbetstagaren på nytt inom 30 dagar är borta från arbetet av samma orsak.
Dessutom behöver arbetsgivaren bara betala 80 procent av lönen för de följande åtta sjukledighetsdagarna, i stället för nuvarande hundra procent.
Trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag blir lediga dagar utan lön
När lagändringarna trätt i kraft är trettondagen och Kristi himmelfärdsdag lediga dagar utan lön. De skulle inte förkorta arbetstiden. Avsikten är att arbetstimmarna under Kristi himmelfärdsdag och sådan trettondag som infaller på en vardag utförs på förhand eller i efterhand genom förlängd arbetstid andra dagar eller under en lördag.
Om en arbetstagare måste arbeta på Kristi himmelfärdsdag eller trettondagen, betalas till honom eller henne normal lön för ordinarie arbetstid, utan söndagsförhöjning. Om trettondagen infaller på en söndag, betalas söndagstillägg till arbetstagaren.
Semestern blir kortare, semesterpremien skärs ned
Enligt lagpaketet får det genom kollektivavtal överenskommas att det intjänas högst tre dagar semester per månad. Således kan semesterrätten vara högst sex veckor per år.
Till semesterlagen skulle fogas en ny bestämmelse om semesterpenning som arbetstagaren har rätt till när han eller hon kommer tillbaka till jobbet efter semestern. Ersättningen uppgår till 35 procent av arbetstagarens semesterlön. Dessutom begränsas arbetsmarknadsparternas möjligheter att avtala om den maximala storleken på semesterpenningen. Detta minskar de semesterpremier som betalas i nuläget med cirka 30 procent. Nedskärningen skulle uttryckligen gälla dem som nu har semesterpremie. De löntagare som inte har semesterpremie i nuläget, skulle inte heller få någon annat än genom att personligen avtala om det.
I förslaget ingår dessutom att omställningsskyddet förbättras för arbetstagare som sagts upp av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker genom att arbetsgivarna åläggs skyldighet att för de uppsagda ordna träning eller utbildning som främjar sysselsättning.
Dessutom ska arbetsgivaren åt sina uppsagda arbetstagare ordna företagshälsovård i sex månader från det att anställningsförhållandet upphörde. Dessa skyldigheter gäller företag som sysselsätter minst 20 personer samt kommunerna och staten.
Utlåtanden om utkastet till regeringsproposition inhämtas av sakkunniga som är insatta i arbetsliv, arbetsrätt och grundläggande fri- och rättigheter. Lagförslaget kan läsas på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen www.tem.fi/ajankohtaista/vireilla/lausuntopyynnot (på finska)
Förutom tvångslagarna blir det nedskärningar i arbetslöshetsskyddet
Regeringen har meddelat att den skär ner nivån på arbetslöshetsskyddet med 200 miljoner euro, vilket bland annat betyder att längden på arbetslöshetsskyddet förkortas med hundra dagar.
Löntagarnas ställning försämras genom att förlänga prövotiden. Arbetsgivaren skulle inte längre behöva orsak för att ingå tidsbundna arbetsavtal. Det skulle också bli lättare att ingå på varandra följande tidsbundna arbetsavtal.
Arbetsgivarens nuvarande skyldighet att erbjuda sina uppsagda tjänstemän arbete skulle minska betydligt genom att försämra skyldigheten att återanställda uppsagd.