ProStoori | Text: Michaela von Kügelgen

Finanskrisen 2008–2009 drabbade hela världen, men påverkade främst industrin. Det nya coronaviruset covid-19 har däremot drabbat serviceindustrin hårdare.

I euroområdet har BNP sjunkit mer än under finanskrisen och arbetslösheten är högre i och med att industrin, i motsats till den förra krisen, inte drabbats lika hårt som servicebranschen.

– Vi står inför en långvarig återhämtning, säger Ozan Yanar, expert i närings- och miljöpolitikärenden vid Fackförbundet Pro.

Under ett webbinarium i slutet av maj för Pros medlemmar gick han igenom hur coronakrisen påverkar Finland och hur vägarna ut ur krisen kan se ut.

Kusten är inte klar

Finansministeriet uppskattade i början av krisen att Finlands ekonomi kommer att krympa 5,5–12 procent, Finlands banks prognos var 5–13 procent. Enligt Yanar är det omöjligt att veta vad den verkliga siffran kommer att vara.

En glädjande nyhet är ändå att an del av de ekonomiska prognoserna har blivit en aning bättre.

– Men det tog 10 år för Finland att nå tillbaka till samma nivå som innan finanskrisen. Hur kommer coronakrisen att påverka? Det är stora förändringar på gång, säger Yanar.

Trots positivare prognoser är kusten alltså inte klar – det är en lång väg tillbaka till den situation som rådde innan covid-19 slog till i hela världen.

– Kommer tillväxten att bilda en V-kurva eller sker tillväxten i formen av ett L, alltså kommer tillväxten att vara snabb eller långsam?

Gått miste om 500 miljoner i förvärvsinkomster

Det finns små positiva tecken på att ekonomin börjar återhämta sig, men med tanke på att exporten är en viktig del av Finlands ekonomi finns det fortfarande många orosmoln.

Bland annat i USA ser situationen katastrofal ut med närmare 40 miljoner arbetslösa. Ryssland som är ett viktigt exportland för Finland drabbas utöver covid-19 av att oljepriserna har sjunkit. Också euroområdet lider ekonomiskt av coronasituationen.

– Det här är en exceptionell kris i vår samtidshistoria, säger Ozan Yanar.

Mest drabbas turism- och restaurangbranschen, men också industrin lider i och med att det är svårare att få tag på komponenter. Situationen i Kina med många stängda fabriker i början av året drabbade många företag.

Både exporten samt den inhemska efterfrågan minskar. Enligt uppskattning har finländarna gått miste om 500 miljoner euro i förvärvsinkomster som en följd av uppsägningar och permitteringar.

– Det är lätt att tänka sig vilka följder det här har för människors liv och för ekonomin i och med att människors köpkraft minskar, säger Yanar.

Man kan sammanfatta det med att både företag och konsumenter vill spendera mindre pengar.

– Coronachocken berör både efterfrågan och utbud.

I Finland finns också rekordmånga permitterade, totalt över 160 000. Turism- och restaurangbranschen är värst drabbad – runt 30 procent av företagen hade permitterat anställda sedan mars. På en nationell nivå är läget värst i Lappland och Nyland.

Utöver detta har antalet dolt arbetslösa ökat med nästan 90 000.

– Det är hemska siffror, säger Yanar.

60 procent av finländarna har distansjobbat under pandemin

Distansjobb populärt – också i fortsättningen?

Än så länge är det omöjligt att förutspå hur länge pandemin kommer att pågå och vilka åtgärder som är rätta på lång sikt. Samtidigt som krisen tär på många länders ekonomi växer också klyftorna inom euroområdet.

Bland annat Finland och Tyskland får väldigt billiga lån, medan läget för Sydeuropa är helt annat. Ju mer skillnaderna ökar, desto svårare blir läget för EU. Och ju längre krisen pågår desto tuffare blir det att klara sig helskinnad ur den.

För många länder ökar skulden och frågan är hur hållbart det är i längden. Allt beror på hur långvarig krisen blir.

– Hur länge pågår coronakrisen? Tills vi får ett vaccin? Det är omöjligt att säga, det finns många frågor just nu, säger Yanar.

Han funderar också på hur de bestående följderna av covid-19 kommer att se ut. Bland annat har 60 procent av finländarna distansjobbat under pandemin och många är nöjda med att jobba hemifrån. Coronakrisen kommer eventuellt att påverka också framtidens arbete, bland annat med annorlunda kontor och krav på de anställda.

Håll koll på permitteringsvillkoren

De uppluckrade permitteringsvillkoren är också något som anställda bör hålla koll på.

– De anställda måste se till att de exceptionella permitteringsvillkoren under coronapandemin inte kvarstår, men det finns en risk för att arbetsgivarsidan kommer att sträva efter det.

I början av juni lättades en del restriktioner i Finland men det finns fortfarande inga enkla eller tydliga svar på hur vi ska klara oss ur krisen.

– Vi får fortsätta leva i en exceptionell tid tills det kommer en lösning på coronakrisen, men nu försöker man få i gång ekonomin och återgå till det normala, säger Ozan Yanar.