Finländarna lider ovanligt mycket av sömnsvårigheter som beror på jobbet.
Fler än var tionde finländare i arbetsför ålder har enligt en internationell jämförelse en allvarlig, minst två timmars sömnskuld per dygn. Unga som arbetar och uppfattar sin hälsa som svag utgör en speciell riskgrupp.
Forskarna vid Arbetshälsoinstitutet påminner att dålig sömn inte bara tär på arbetseffektiviteten utan även på hälsan och tryggheten i arbetet. Då sömnskulden hopas motsvarar hjärnans prestationsförmåga i slutet av veckan en promilles fylla.
Vuxna behöver i medeltal åtta timmar sömn per dygn för att kunna upprätthålla hjärnans normala kapacitet att behandla information.
Lättare att stryka med
De som sover lite hotas också av en större risk att insjukna i hjärt- och blodkärlssjukdomar, för bristen på sömn försvagar immunförsvaret och kan leda till för tidig död.
Då immunförsvaret försämras ökar speciellt infektionsfaktorernas inverkan.
Fastän man senare sover gott om natten anhopas infektionsförändringarna: infektionsvärdena som stigit efter fem dåligt sovna nätter har vid undersökningar inte återgått till normal nivå efter två nätter med bra sömn.
I Arbetshälsoinstitutets och Helsingfors universitets sömnundersökning deltog friska unga män. I testet efterapade man en tung arbetsvecka som samlar sömnskuld, då man fem arbetsdagar i rad sover ungefär fyra timmar per natt och först på veckoslutet normala åtta timmar per natt.
Sömnskuld orsakas av bland annat övertidsarbete, stress, skiftarbete och oregelbundna arbetstider.
För lite sömn och nattarbete inverkar sannolikt på övervikt, diabetes samt blodpropp och bröstcancer.
I säng med varma fötter
Några orsaker till sömnstörningarna kan vi inte själva påverka, så ansvaret flyttas till samhället eller, för dem som arbetar, även till arbetsgivaren.
Tarja Korkalainen, arbetshälsoexpert på Tjänstemannaunionen, påpekar att "man i företag borde bli medvetna om hur omöjligt det är att vara effektiv om man samtidigt bryter mot det biologiska sömnbehovet och sin rytm".
– Undersökningar visar att genom att utveckla skiftsystem och bedöma hur arbetet belastar arbetstagarna förbättrar man sömnomständigheterna för dem som arbetar i skift- och nattarbete.
Var och en av oss kan likväl leva ett måttligt liv som förhöjer sömnkvaliteten. Motion, varma bad och bastu inverkar vanligen avkopplande. Yllesockor och ett proteinrikt kvällsmål, såsom ostsmörgås och ett glas varm mjölk, kan också hjälpa oss att somna.
Alkohol, koffein och nikotin är däremot gift för sömnen. Stress igen fungerar som en av de värsta sömnfrossarna och källa för mardrömmar.
Centrala faktorer då man försöka bli av med sömnskuld är att gallra sådant som stressar och försöka hitta metoder för att klara av press.
Pro Nyheter / Jaana Pohja
Översättning Susanne Paetau