Fackförbundet Pros arbetsmarknadsundersökning avslöjar att jämställdheten i arbetslivet går mycket långsamt framåt. Till exempel har den oförklarliga löneskillnaden mellan män och kvinnor under femton år hållits på cirka 8–11 procent. Kvinnornas lön är så mycket lägre än männens efter att det beaktats alla faktorer som förklarar löneskillnaden, såsom utbildning, chefsställning och skillnader i arbetsuppgifter. Arbetsmarknadsundersökningen har gjorts sedan år 2009.
– I låglönebranscherna är den oförklarliga löneskillnaden på grund av kön klart mindre, medan den är klart större i välbetalda branscher, fastän kvinnorna gör precis lika krävande arbeten som männen, berättar forskare Petri Palmu från Pro. Han berättar att den lilla minskningen av den oförklarliga löneskillnaden till 7,8 procent år 2023 sannolikt berodde på ökad arbetslöshet bland männen.
En lösning för att förbättra lönejämställdhet är att öka löneöppenheten och utveckla företagens lönesystem så de blir jämlikare. I till exempel offentliga sektorn är löneöppenheten större och löneskillnaderna mellan könen mindre.
– EU:s direktiv om insyn i lönesättningen och implementeringen av det i Finland ökar medvetenheten om löner och det borde jämna löneskillnaderna mellan könen även i den privata sektorn. Direktivet löser ändå inte helt ojämställdhet i löner, för individens rätt att få information om andras löner förbättras inte tillräckligt för att främja lönejämställdhet, säger jämställdhetsexpert Tanja Lehtoranta från Pro.
Hon uppmanar arbetstagarna att öppet diskutera om egen och andras lön.
– Ju mer man öppet diskuterar om löner, desto lättare är det att minska löneskillnaderna mellan könen.
Attityderna och samhället ändrar långsamt
Varför ändrar då skillnaderna i arbetslivet mellan könen så långsamt? Bara 10 procent av finländarna är i branscher där det arbetar ungefär lika mycket män som kvinnor. 90 procent arbetar fortfarande i kvinno- eller mansdominerade branscher.
– Man verkar fortfarande tänka traditionellt i Finland, vilka branscher och uppgifter som lämpar sig för kvinnor och vilka för män och vilka branscher man utbildar sig för som ung. Det här inverkar på könens placering i arbetslivet, funderar Lehtoranta.
Kvinnorna utbildar sig redan högre i Finland, men det märks inte i hur kvinnor placerar sig i ledande och ansvarsfulla arbetsuppgifter. Enligt Pros statistik var till exempel 29,3 av männen chefer år 2023 men bara 6,9 procent av kvinnorna.
– I Finland är det huvudsakligen kvinnorna som blir hemma för att sköta barn medan männen samtidigt avancerar på den bästa karriärstegen. Det här avspeglar sig på attityder och tankar om vad för arbetsuppgifter och ansvar som ges åt kvinnor i företag. Sådan diskriminering baserad på kön är beklagligt allmän i Finland, berättar Lehtoranta.
Lehtoranta tycker det är positivt att jämställdhetslagstiftningen är på en rätt bra nivå i Finland. Jämställdhetslagen bestämmer att arbetsgivaren ska främja jämställdhet mellan könen och i företag som sysselsätter minst 30 personer ska det göras en jämställdhetsplan och lönekartläggning, med vilken man utreder lönediskriminering som har att göra med kön.
– Fastän lagstiftningen huvudsakligen är i skick är verkställigheten ännu på hälft. Där finns det mycket att förbättra, säger Lehtoranta.
(Artikeln fortsätter efter den finskspråkiga infografen om skillnader mellan könen i arbetslivet)
Finlands jämställdhetsillusion fördröjer utvecklingen
I Finland råder det en jämställdhetsillusion: vi föreställer oss att vi är ett mer jämställt samhälle än vad vi på riktigt är.
– Utvecklingen av jämställdheten i Finland har långt kommit via implementering av internationella avtal och EU-direktiv, såsom nu senast EU:s direktiv om insyn i lönesättningen. Det har inte riktigt funnits framsteg i jämställdhet som kommit inifrån Finland, säger Lehtoranta.
Ojämlikheten märks också i fråga om vilka branscher som värdesätts mer än andra. Mansdominerade branscher värdesätts medan kvinnodominerade inte så mycket.
– Arbetsgivarna värdesätter i lönen arbetets tekniska natur, ansvar i beslutsfattande och social interaktion såsom förhandlings- och försäljningsuppgifter. Av någon orsak värdesätts däremot inte social interaktion i kundtjänstarbete. Kundtjänstarbete är i en lönegrop på kanske cirka fem procent och det är främst kvinnor som utför det arbetet, berättar Petri Palmu.
Facket har haft och har fortfarande en viktig roll i främjandet av jämställdhet. Förtroendepersonerna är i en central position i utarbetandet och verkställandet av jämställdhetsplaner och genomförandet av lönekartläggningar. Man får också stöd av dem om man upplever att man får lägre lön än kollegerna på grund av kön.
– En hög organisationsgrad på arbetsplatsen sätter press på mer jämställd verksamhet. Då är det lättare att förbättra lönesystemet och minska diskriminering på arbetsplatserna, säger Palmu.
