Känner du dig osynlig på din arbetsplats eller att ditt arbete hela tiden förbigås? Behovet att bli sedd, hörd och uppskattad är ett mänskligt grundbehov. Känslan av att bli ignorerad kan bero på många saker, allt från en svag responskultur på arbetsplatsen till arbetsplatsmobbning.
– Det kan vara fråga om att personen själv drar fel slutsatser till följd av exempelvis belastning eller gamla erfarenheter. Det kan hända att personen tidigare upplevt mobbning i skolan eller på arbetsplatsen. För honom eller henne är upplevelsen av osynlighet likväl helt verklig, säger Terveystalos ledande företagshälsovårdspsykolog Maria Lehto.
Det kan vara fråga om arbetsplatsmobbning om personen tydligt kan beskriva situationerna där osakligt bemötande inträffade och människorna som gjorde sig skyldiga till det. Då bör det göras officiell anmälan till chefen.
– Man får under inga omständigheter utsättas för trakasserier eller osakligt bemötande på arbetsplatsen. Det är också mycket skadligt för hälsan. Efter anmälan är arbetsgivaren skyldig att utreda vad det är fråga om, säger Lehto.
Ojämlik behandling av arbetstagare, till exempel ignorering av en arbetstagares arbetsinsats, leder till känsla av orättvisa. Enligt Lehto skapar orättvis ledning rivalitet mellan arbetstagarna, mer konflikter och skadar hela arbetsgemenskapen.
Respons hjälper en att utvecklas
Upplevelsen av osynlighet kan också uppstå då det inte ges tillräcklig feedback på arbetet. Enligt Lehto räcker inte ekonomisk ersättning för arbetet i längden.
– För att människan kan känna att hon lyckats i sitt arbete, behöver hon respons. Det kan man få såväl av chefen, kolleger som av kunder, säger Lehto.
Då målsättningarna för och förväntningarna på arbetet är tydliga, är det lättare att mäta den egna arbetsprestationen. Utöver tack kan arbetstagaren behöva korrigerande respons i rätt tid, som hjälper honom eller henne att förändras och utvecklas.
– Några kan behöva mer respons än andra, säger Lehto.
Det är speciellt viktigt att få respons då en person börjar i en ny arbetsroll. Om man upplever responsen som otillräcklig, är det bra att nämna det för chefen.
– Kolleger kan också ge respons till varandra. I arbetsplatsutredningar som företagshälsovården gjort nämner människor trevliga arbetskamrater som en enorm resurs i arbetet. Det är viktigt att berätta det för dem.
Enligt Lehto behöver alla feedback. Det gör gott även för den erfarnaste och kunnigaste på arbetsplatsen att höra att han eller hon är viktig och att hans eller hennes arbete är värdefullt.
Det är inte alltid lätt att ge och ta emot respons
Man kan träna att ge och ta emot respons. Lehto tycker det skulle vara bäst att ge respons ansikte mot ansikte, men det är inte alltid möjligt. Det är viktigt såväl för givaren som mottagaren av respons att responsen är äkta. Lehto uppmanar mottagaren av respons att lyssna vad givaren avser med sina ord.
– Om man ger konstruktiv respons, skulle det vara bra att i förväg fundera vad man önskar att skulle förändras. Chefen kan därtill fundera hur man kunde stöda arbetstagaren. Sen följer man med om det överenskomna förverkligas.
Det är inte alltid lätt att ta emot ens positiv respons. I serieteckningen Finnish nightmares rodnar finska Matti och glider av skam under bordet då chefen berömmer honom inför andra.
– Det visar att beröm inte är riktigt typiskt för oss. Det är lätt att underskatta ett tack man får eller så blir man förlägen, säger Lehto.
Man behöver inte alltid svara genast på respons.
– I stället kan man tacka responsgivaren, begrunda saken och återvända till diskussionen lite senare, säger Lehto.
Om det i det egna arbetet finns begränsade möjligheter att få respons, kan man ge det till sig själv.
– Det är värt att tacka sig själv. Ofta kräver vi mest av oss själva fastän arbetet ur organisationens synvinkel löper utmärkt. Också i de situationer där vi inte lyckats borde vi komma ihåg att stå på vår egen sida. Det går att lära sig av misslyckanden.