Hoppa till huvudinnehållet

Livshantering med en åskådlig vardag

nuori nainen katselee ulos ikkunasta ja juo kahvia
TextMaija Kajanto | Översättning Susanne Paetau
BildIstockphoto
nuori nainen katselee ulos ikkunasta ja juo kahvia
Klarhet i livet – såväl på jobbet som i vardagen – innebär ro med de egna valen. Arbets- och organisationspsykolog Liisa Uusitalo-Arola påminner att belastning eller utmattning förändrar människan och driver lätt till paniklösningar.

Många av oss saknar klarhet i vårt liv och en känsla av att vi hanterar det. Enligt psykolog Liisa Uusitalo-Arolan kan den rådande politiska och psykiska atmosfären få oss att leta efter saker som ger trygghet.

– De senaste åren har också drivit människor att söka klarhet i sina liv, kanske ännu starkare än förut. Coronapandemin och den här vårens händelser har fått många att inse sin egen begränsning.

De senaste åren har också drivit människor att söka klarhet i sina liv, kanske ännu starkare än förut.

Men vad är egentligen klarhet i livet?

– Det är ett liv där människan känner lugn och ro. Det snurrar inte fortlöpande i huvudet om man borde byta arbetsplats, skiljas eller göra andra stora avgöranden. Tankarna ifrågasätter inte hela tiden stora livsfrågor, sammanfattar Uusitalo-Arola.

Bli kvitt paniklösningar

Liisa Uusitalo-Arola har i sitt arbete forskat mycket om utmattning och belastning.

– Om människan blir utmattad till exempel i arbetslivet är hen därefter inte densamma som förut. Då jag granskade utmattning tänkte jag själv hela tiden vad sen då utmattningen besegrats – vad till näst?

I utmattningens efterdyningar liksom i andra otydliga och otrygga situationer har människan en benägenhet att bli spänd även fysiskt. Då det är som värst går kroppen in i ett kamp eller fly-liknande läge och då är de lösningar man ser begränsade. Det syns ofta i en utmattad persons handlingar som jäkt: nu måste det snabbt slås fast beslut och förändringar för att få en ny riktning på livet.

I en utmattad persons handlingar ingår ofta jäkt: nu måste det snabbt slås fast beslut och förändringar för att få en ny riktning på livet.

– Och just det skulle inte få hända. det första man borde göra i det här läget är att stanna upp, lugna sig och granska den egna situationen lite på avstånd. Om situationen inte tillåter ett stopp borde man åtminstone kunna sakta av.

Besluten måste ges tid.

– Först lugnar man ner sig, sen först fattar man beslut. Företagshälsovården styr ofta till det här och vänner ger också många gånger samma budskap. De närstående kommer ofta ihåg att hejda och lugna ner och det kan vara det bästa möjliga stödet i det läget.

Lugna dig före beslut

Hur få mer tydlighet i det egna beslutsfattandet, speciellt om det i bakgrunden finns överbelastning, utmattning eller att man bara är vanligt trött på ekorrhjulet som snurrar på? Uusitalo-Arola uppmanar att ta i bruk konkreta medel för att bli närvarande i den här stunden.

– Vi har en fysiologisk benägenhet att försöka lösa situationer genom handling. Det lönar sig att utnyttja det klokt. I stället för att fatta stora beslut lönar det sig till exempel att städa skåp. Det kan vara överraskande terapeutiskt och ger meditativt lugn och en upplevelse av bemästrande just i den stunden.

Vi har en fysiologisk benägenhet att försöka lösa situationer genom handling. Det lönar sig att utnyttja det klokt. I stället för att fatta stora beslut lönar det sig till exempel att städa skåp.

Uusitalo-Arola uppmanar heller inte till att fatta enorma arbetslivsbeslut i det skedet det blir aktuellt att återvända till arbetet efter en utmattning.

– Det lönar sig att göra förändringar lite i taget och pröva sig fram. Om man har en längre frånvaro eller sjukledighet från arbetet, är det då till exempel möjligt att vid återgången till arbetet testa en ny roll under arbetsprövning, varmed man inte slutgiltigt behöver förbinda sig till ändringen?

Sinnet lugnar sig inte vid avbrott

Ett bra exempel på klarhet är ett liv där det inte hela tiden finns en underton av missnöje. Nutiden med sina somevärldar kan mata missnöje, men det har inte nödvändigtvis en koppling till att man gör jämförelser.

– Undersökningar verkar påvisa att ju längre tid människor tillbringar i sociala medier, desto missnöjdare är de med den egna vardagen. Å andra sidan vet jag inte om man exakt kan säga till hur stor del det är fråga om jämförelser och till hur stor del illamåendet kommer sig av att lockelserna i sociala medier är ytterligare en källa till avbrott i den även annars hektiska vardagen.

Alla som snurrat i arbetslivets rytm vet att efter ett avbrott tar det ett tag innan tankarna klarnar.

Ett liv fullt av avbrott kan kännas kaotiskt. Då lugnar sig inte heller sinnet.

– Alla som snurrat i arbetslivets rytm vet att efter ett avbrott tar det ett tag innan tankarna klarnar. Och det är inte alltid behagligt och trevligt, huvudet letar febrilt efter nya impulser.

Klarhet är att återvända till den egna vägen

Enligt Liisa Uusitalo-Arola betyder klarhet framför allt att återvända till den egna vägen. Det är inte alltid dramatiskt: människor gör i större och mindre utsträckning kursändring, omdefiniering och större eller mindre svängar.

Utmattning och livskriser får till följd att människan tappar bort sig själv. Då börjar man också lätt tro att livet borde vara på ett visst sätt – pressen och modellerna kommer utifrån.

– Utmattning och livskriser får till följd att människan tappar bort sig själv. Då börjar man också lätt tro att livet borde vara på ett visst sätt – pressen och modellerna kommer utifrån istället för att man skulle lyssna vem man egentligen är. Å andra sidan tänker jag att det är ganska fint att på sätt och vis kunna ömsa skinn i samband med större kriser. Det lönar sig alltid att identifiera och finna den egna riktningen såväl i arbetet som i livet i övrigt.