Arbetslivet kan äta energi av annat liv och det övriga livet av arbetet. Om båda delområdena är i balans talar vi om en god work-life balance. Men hur är det ställt med den balansen i Finland efter coronaåren?
Företagshälsovårdspsykolog Maria Lehto konstaterar att för många förbättrade övergången till distansarbete balansen mellan arbetsliv och övrigt liv. Det är lättare att ta paus i arbetet och under dagen sköta saker i anslutning till den egna livssituationen då arbetsresorna har fallit bort och det är flexibelt att arbeta.
Å andra sidan är det då svårare att dra en gräns mellan arbetet och övrigt liv.
– Då den bärbara datorn och arbetspappren är på matbordet eller soffhörnet och man inte kan koppla bort tankarna från arbetet under arbetsresan, kan det ha blivit svårare att lösgöra sig från arbetet. Man måste då medvetet ta tid för det.
Då den bärbara datorn och arbetspappren är på matbordet eller soffhörnet och man inte kan koppla bort tankarna från arbetet under arbetsresan, kan det ha blivit svårare att lösgöra sig från arbetet.
Efter att datorn stängts skulle det vara bra att göra något annat en stund.
Distansarbete har också avigsidor. Känslan av gemenskap blir ofta bristfällig i distansarbete och det påverkar orken i arbetet för många.
Lehto påminner att återhämtning under arbetsdagens gång skulle vara en väsentlig del av work-life balance.
– Pratstunderna i kafferummet eller korridoren kan ge återhämtning under arbetsdagen. Då behöver inte all återhämtning ske på fritiden.
Känslan av kontroll förbättrar balansen
Det talas mycket om sammanjämkning av arbetet och övrigt liv, men inte alltid tillräckligt praktiskt. Alltför ofta ser man i diskussionerna på antalet timmar som använts till arbete och funderar på om arbetet redan tar för mycket krafter av familj och fritid.
I stället för att bara stirra på tidsanvändning skulle det löna sig att se på helheten.
Det kan vara många saker på hälft på jobbet och många olika slags projekt på gång, men om man själv upplever att situationen är under kontroll är en full kalender inget problem.
– Det kan vara många saker på hälft på jobbet och många olika slags projekt på gång, men om man själv upplever att situationen är under kontroll är en full kalender inget problem.
Balansen rubbas lättare då man själv känner att man inte kan ta itu med arbetet eller att det inte blir klart.
– Om man känner att man hela tiden kraschar vid arbetsdatorn och man känner sig orolig och rastlös, är det oroande tecken som är bra att tas på allvar.
Pauser skapar balans
Om känslan av kontroll försvinner, går kroppen lätt på över- eller undervarv. Ingendera är eftertraktansvärt med tanke på arbetseffektivitet eller välbefinnande.
– Då man går på övervarv galopperar tankarna, hjärtat kan bulta och man känner sig orolig och rastlös och får liksom inte tag i något. Då man tvärtom är understimulerad glömmer man lätt och det går trögt att göra något.
Lehto påminner att då det finns tecken i luften på att man är över- eller understimulerad är det redan lite sent. Det skulle ha varit bra att ta paus redan två steg tidigare. Men senast i det här skedet skulle det vara bra att stanna.
Då det finns tecken i luften på att man är över- eller understimulerad är det redan lite sent. Det skulle ha varit bra att ta paus redan två steg tidigare.
På kontoret ger förflyttningar från ett mötesrum till ett annat eller en sväng till kaffeautomaten pauser under arbetsdagen utan att man skilt behöver komma ihåg att pausa. Avigsidan är mängden extra avbrott.
I distansarbete hemma kan det vara lättare att koncentrera sig men det kan straffa sig i slutet av arbetsdagen. Det kan vara svårare att släppa arbetet och sömnen kanske inte infinner sig. Och visst piper chattar, teams och andra kommunikationsmedel också hemma.
– Skillnaden mellan bra flow och överstimulerat tillstånd kan tidvis vara hårfin.
Överstimulans äter förutom av arbetet även av fritiden och vardagen.
Delad balans
Enligt Lehto är en lyckad balans mellan arbetet och övrigt liv ett fenomen som man inte får låta bli bara ett fåtals ensamrätt.
Balansen mellan arbete och övrigt liv är polariserad även i Finland. En del av dem som arbetar upplever att de bättre än förut kan styra balansen mellan arbete och övrigt liv och hittar sätt att lösgöra sig från arbetet.
– Jag ser att i och med coronan är balansen mellan arbete och övrigt liv polariserad även i Finland. En del av dem som arbetar upplever att de bättre än förut kan styra balansen mellan arbete och övrigt liv och hittar sätt att lösgöra sig från arbetet. En del av männsiksorna i arbetsför ålder upplever utmaningar med den egna orken och ensamheten har accentuerats.
Betydelsen av sinnets välbefinnande har noterats
Det är glädjande att det i det finländska arbetslivet talas om saker och att man i ledarskap och chefsarbete koncentrerar sig på att leda människor och på betydelsen av sinnets välbefinnande.
– Man har lärt sig se att genom att ta bra hand om människor blir det också bättre arbetsresultat, konstaterar Lehto.
Om man vill få balansen mellan arbete och övrigt liv i skick, är det första steget att stanna upp.
Om man vill få balansen mellan arbete och övrigt liv i skick, är det första steget att stanna upp.
– Att stanna upp och reda ut vilka saker som belastar en och vad man kunde göra åt dem, är inte alltid lätt. Men innan man stannar är det verkligt svårt att ändra något. Jag rekommenderar dessutom att med låg tröskel använda sig av förtegshälsovården! Om man känner sig belastad kan det ibland räcka att diskutera med någon utomstående. Bitarna kan då falla på plats för en, konstaterar Maria Lehto.
