Lång sjukledighet väcker ofta oro, inte bara för hälsan utan också för utkomsten. Många undrar hur länge arbetsgivaren måste betala lön – och vad som händer därefter. Rätten till lön under sjukledighet bestäms av arbetsavtalslagen, kollektivavtalet och arbetsgivarens egen praxis. När arbetsgivarens lönebetalning upphör övergår din utkomst till Fpa:s sjukdagpenning, och vid behov rehabiliteringsstöd eller sjukpension.
Det lönar sig att komma ihåg att sjukledighet inte alltid betyder total frånvaro från arbetet. I Finland finns flera olika modeller både för att stödja att man fortsätter jobba eller återgår till jobbet.
Hur länge betalar arbetsgivaren lön vid sjukledighet?
Lönebetalning vid sjukledighet beror på flera faktorer: anställningens längd, kollektivavtal, arbetsplatsens egen praxis och slutligen arbetsavtalslagen. Inom Pros avtalsbranscher betalar arbetsgivaren vanligtvis lön i 1–3 månader beroende på hur länge anställningen varat, ofta betydligt längre än vad lagen kräver. I många kollektivavtal krävs att anställningen har varat i över 5 år för att ha rätt till längsta möjliga betalda sjukledighet.
Eftersom lönevillkoren vid sjukledighet bestäms både i kollektivavtal och enligt arbetsplatsens praxis är vårt viktigaste tips att kontrollera din avtalsbransch och din arbetsplats praxis — till exempel med din förtroendeman.
Om arbetsplatsen inte omfattas av något kollektivavtal ska arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen betala full lön för de nio första vardagarna (om anställningen varat minst en månad). För anställningar kortare än en månad är lönen 50 % under sjukledigheten.
Under perioden då arbetsgivaren betalar full lön har denna rätt att begära tillbaka den del som motsvarar Fpa:s sjukdagpenning.
Vad händer när lönebetalningen upphör?
När arbetsgivarens skyldighet att betala lön upphör går försörjningen i Fpa:s sjukdagpenning. Dagpenning kan betalas i högst 300 vardagar (måndag–lördag), det vill säga ungefär ett år från sjukledighetens början.
Dagpenningens storlek baseras på arbetstagarens årsinkomst. För en person med genomsnittlig inkomst på ca 3 500 € i månaden motsvarar sjukdagpenningen ungefär 50 % av månadslönen. Under den tid arbetsgivaren fortfarande betalar lön betalar Fpa ut sjukdagpenning till arbetsgivaren, och den tiden räknas in i de högst 300 vardagarna.
Att stödja arbetsförmågan under sjukledighet
Sjukledighet behöver inte alltid innebära total frånvaro från arbetet. I Finland har flera modeller utvecklats för att stödja att man kan vara fortsätta jobba eller återgå till arbetet.
Ett alternativ är arbetsprövning som ordnas av företagshälsovården. Om sjukledigheten varar längre än 30 dagar är arbetsgivaren skyldig att underrätta företagshälsovården så att återgången kan planeras i tid. Vid arbetsprövning kan arbetstagaren återgå till anpassade arbetsuppgifter. Arbetsgivaren betalar lön under arbetsprövningen som ordnas av företagshälsovården. Fpa betalar rehabiliteringsdagpenning till arbetsgivaren för högst 45 vardagar (mån‑lör).
Ett annat alternativ är partiell sjukdagpenning. Med den kan arbetstagaren fortsätta arbeta deltid, 40–60 procent av arbetstiden. Fpa betalar då hälften av den beräknade sjukdagpenningen. Arrangemanget kan pågå i högst 150 vardagar (mån‑lör). Arbetsgivaren betalar under perioden för partiell sjukdagpenning minst den lön som motsvarar deltidsarbete. Om arbetsgivaren betalar full lön betalas dagpenningen till arbetsgivaren. Partiell sjukdagpenning har visat sig särskilt användbar vid behandling av psykiska sjukdomar, eftersom arbete kan stödja återhämtningen.
Vårt viktigaste råd för den som varit sjukskriven länge är att inte bara vänta på att sjukledigheten ska ta slut. Istället är det klokt att tillsammans med företagshälsovårdsläkare och arbetsgivare överväga om en stegvis återgång till arbete vore en bra lösning. Partiell sjukdagpenning beviljas av FPA och kräver ett läkarutlåtande.
Förlängd sjukledighet och Fpa:s 300‑dagarsgräns
Om sjukdomsperioden överstiger 300 vardagar upphör Fpa att betala sjukdagpenning. Det är bra att skicka in ett omfattande B‑läkarutlåtande till pensionsanstalten senast några månader före dagpenningstiden går ut, så att eventuell rätt till pension kan behandlas innan sjukdagpenningen upphör. Arbetspensionsanstalten bedömer med hjälp av B‑läkarutlåtandet om återgång till arbetslivet kan stödjas genom yrkesinriktad rehabilitering.
Arbetspensionsanstaltens yrkesinriktade rehabilitering kan till exempel vara arbetsprövning med nedsatt arbetstid, kompletterande utbildning eller omskolning. Under sådan rehabilitering betalas rehabiliteringspenning, som motsvarar den beräknade sjukpensionen höjd med 33 procent.
Om yrkesinriktad rehabilitering inte bedöms som lämplig kan tidsbegränsad sjukpension eller rehabiliteringsstöd övervägas. Under den perioden utreds vilken medicinsk behandling och medicinsk rehabilitering som kan stödja arbetsförmågan och vilka andra åtgärder som finns för att fortsätta i arbetslivet.
Alla stödinsatser strävar till att arbetstagaren ska kunna återgå till arbetslivet, antingen i uppgifter anpassade till arbetsförmågan eller i en helt ny roll.
Andra ofta ställda frågor om sjukledighet
Behöver jag alltid läkarintyg?
Ja. Läkarintyg krävs både av arbetsgivaren och för Fpa‑förmåner. Vid förlängd sjukledighet krävs ett mer omfattande B‑läkarutlåtande för både Fpa och Arbetspensionsanstalten.
Kan jag få annat stöd under sjukledigheten?
Ja. Vid behov kan du söka bostadsbidrag eller utkomststöd via Fpa, om dina inkomster sjunker avsevärt.
För artikeln intervjuades Pros branschombudsman Roni Jokinen och socialskyddsexpert Pauliina Juntunen.
