Pro Nyheter / Källa: Pros arbetsmarknadsundersökning
Enligt Pros arbetsmarknadsundersökning är grå eller oavlönad övertid vanligare i början av arbetskarriären än för erfarna anställda. Pro-medlemmar med under fyra års yrkeserfarenhet gör i genomsnitt oavlönat övertidsarbete 1,1 procent av sin arbetstid. Av den totala arbetstiden är i genomsnitt 0,4 procent oavlönat övertidsarbete om man har 35–39 år av yrkeserfarenhet.
– Gratis arbete snedvrider ekonomin och arbetsmarknaden. Om anställningen är osäker eller splittrad, kan arbetstagaren ha press att visa sin förmåga genom att göra en del av sina arbetsuppgifter gratis. Fastän man skulle vara väldigt ivrig att arbeta är det inte bara personens egen sak att hålla sig till anställningsvillkoren, utan det inverkar på hela organisationens verksamhetskultur, speciellt ändring av den, berättar Pros forskare Petri Palmu.
I servicesektorn jobbar man mest övertid utan lön
I servicesektorn arbetar man mest övertid utan lön, rentav 1,1 procent av den totala arbetstiden. I ict- och kommunikationssektorn görs det oavlönad övertid 0,9 procent, i industrisektorn 0,8 procent och i offentliga sektorn 0,7 procent.
Den bästa situationen har vi i finanssektorn, där oavlönad övertid bara är 0,4 procent av den totala arbetstiden.
Cheferna arbetar längsta dagarna utan lön
Av Pros medlemmar arbetar de som är i chefsställning rentav 1,8 procent av den totala arbetstiden som oavlönad övertid.
– Cheferna har ofta krävande ansvar för medarbetarna och en sakkunniguppgift, som tillsammans gör att arbetet är mycket belastande, berättar Pros forskare.
De sakkunniga arbetar i genomsnitt 0,7 procent och assistenterna 0,6 procent av arbetstiden utan lön.
Övertidsarbete utan lön hopas
I hamn- och stuveribranschen knegade man på med övertid 2,3 timmar i veckan, varav på talko 0,6 timmar. I bygg- och fastighetsbranschen blev det 2,2 timmar övertid, av vilka övertid utan lön var 0,9 timmar i veckan inom byggbranschen och en timme i veckan inom fastighetsbranschen. I bilbranschen arbetade man övertid 2,1 timmar i veckan, varav 0,6 timmar utan lön.
– En timme övertidsarbete i veckan hade man i Danske Bank, i finansieringsbranschen, planerings- och konsultbranschen och i företag i den offentliga sektorn. I bankbranschen och i planerings- och konsultbranschen arbetade man övertid utan lön 0,3 timmar i veckan. I företag i den offentliga sektorn arbetade man på talko en halv timme per vecka, berättar forskaren.
Bäst var situationen inom staten: enligt arbetsmarknadsundersökningen arbetades det övertid ungefär 0,4 timmar i veckan, varav utan lön 0,2 timmar.
Bara tio procent av arbete utfört under fritid ersätts
Övertidsarbete under fritid blir beklagligt ofta oersatt. I hamn- och stuveribranschen, industrin, byggbranschen och ict-sektorn ersattes övertid oftare än i andra branscher med pengar eller extra ledighet. Ersättningen gällde inte hyrda arbetstagare i ict-branschen.
– Det finns att förbättra i arbetet inom finansieringsbranschen, bil- och besiktningsbranschen samt i uppgifter inom personal- och ekonomiadministration, berättar forskaren.
Har dåligt ledarskap och klåpande samband med oavlönad övertid?
Enligt forskaren belastar dåligt ledarskap, störningar och klåpande på arbetsplatsen arbetstagarna. De mest belastade arbetstagarna i Pro finns i fastighetsbranschen och bil- och besiktningsbranschen.
– Improduktivt klåpande som ansluter sig till orealistiska resultatmål, dåligt ledarskap i organisationen och bristfälliga personalresurser förlänger för sin del arbetsveckan i onödan, berättar forskare Palmu.
Utgående från arbetsmarknadsundersökningen minskar en förlängning av arbetsveckan produktiviteten. Dessutom minskar förlängning av arbetsveckan arbetslösas möjligheter att få en arbetsplats.
– I genomsnitt vill Pro-medlemmarna arbeta ungefär fem timmar kortare tid i veckan än man gör i verkligheten. Organisationens förmåga att från år till år göra ett resultat av viss kvalitet och mängd på kortare tid, är ett tecken på äkta produktivitet. Då har också personalens återhämtning kunnat tas med som en kritisk del av kretsloppet mellan arbete och övrigt liv. Om hälsan är nära noll, ger de andra mätarna alltid ett lågt tal, berättar Palmu.