Pro utredde med medlemsenkät vad som hänt tjänstemännens anställningsvillkor åren 2022–2024, det vill säga efter att UPM vägrade förhandla och avtala om tjänstemännens kollektivavtal. Pappersindustrins allmänt bindande tjänstemannaavtal löpte ut år 2021.
Utgående från svaren är tjänstemännens inkomstutveckling obefintlig och arbetsatmosfären har försämrats än mer. Av dem som besvarat Pros enkät hade 67 procent inte alls fått lönehöjning år 2022, år 2023 blev 56 procent utan lönehöjningar och år 2024 var motsvarande andel 63 procent.
Av dem som fått lönehöjning berättade över hälften att de åren 2022 och 2023 fick mindre höjningar än vad som i genomsnitt överenskoms i företagsspecifika kollektivavtal för tjänstemännen (53 procent år 2022, 53 procent år 2023), år 2024 hade rentav 89 procent av dem som svarat fått mindre höjning än genomsnittet.
Rentav 82 procent av dem som fått lönehöjning åren 2022–2024 fick mindre höjning än de genomsnittliga avtalshöjningar som avtalats för pappersindustrin. Av dem som besvarade enkäten hade 56 procent fört individuella lönesamtal med chefen.
Av dem som svarat anser 78 procent att arbetsatmosfären förändrats till det sämre på UPM, enligt 18 procent är den som förut och bara 4 procent tycker den gått i en bättre riktning.
Merparten funderar på att byta arbetsplats
Rentav 70 procent av respondenterna berättar att de överväger att byta arbetsplats. Enligt ansvariga branschombudsmannen Jari Uschanov har UPM som arbetsgivare nog reagerat på tjänstemännens massflykt, för man har gjort nya arbetsavtal för de flesta, där uppsägningstiden då tjänstemannen avslutar anställningen är tre månader.
– Det här försvårar betydligt tjänstemännens sysselsättning och är ett mycket tvivelaktigt sätt att binda branschens proffs, konstaterar Uschanov.
Det kom många öppna svar på frågorna om ändring av anställningsvillkor och nästan alla gällde försämringar som skett till följd av att det inte finns kollektivavtal. Av respondenterna är 96 procent av den åsikten att tjänstemännen borde ha ett eget kollektivavtal och 85 procent att de borde ha rätt att välja en egen förtroendeman.
Enligt Pros ordförande Niko Simola är behandlingen av Pros medlemmar på UPM ett modellexempel på varför man vid behov måste använda kollektiv styrka för anställningsvillkor och avtal.
– Pågående kollektivavtalsförhandlingar visar att fackförbund behövs och det lönar sig för löntagarna att vara organiserade, konstaterar Simola.
Pro genomförde en enkät i januari–februari 2025 bland sina medlemmar som arbetar på UPM. Av dem som besvarade enkäten arbetar 81 procent i pappersindustrin och 19 procent i mekaniska skogsindustrin.
