UPM meddelade sin personal måndagen den 8 februari att det inte lokalt ingås kollektivavtal för tjänstemännen, varken per ort, arbetsplats eller per produktgrupp. UPM meddelar att man år 2022 endast diskuterar om anställningsvillkor i personliga utvecklingssamtal.

Tjänstemännens anställningsvillkor försämras då man övergår från kollektivavtal till den nivå som endast lagen bestämmer. Det betyder på årsnivå en lönesänkning på flera tusen euro för arbetstagarna med tjänstemannaavtal. De bättre anställningsvillkoren i tjänstemannaavtalen i relation till de högre tjänstemännen upphör.

– Det här är en allvarlig början till att förstöra den finländska avtalskulturen. Det är dessutom ett hårt slag mot vårt välfärdssamhälle. De betydande bortfallen av tjänstemännens lönedelar minskar såväl statens som skogsindustrikommunernas skatteintäkter, säger Fackförbundet Pros ordförande Jorma Malinen.

Regleringen av det finländska arbetslivet grundar sig på anställningsvillkor i kollektivavtal som förhandlas vid sidan av arbetslagstiftningen. I de branschvisa kollektivavtalen har man vanligen lyckats avtala om många bestämmelser som är bättre än lagen och också bestämt minimilönetabeller. Därför finns det inte lagstadgade minimilöner i Finland, då de lägsta lönerna har bestämts i branschens kollektivavtal.                       

– Näringslivet har motiverat behovet av lokala avtal med beaktande av arbetsplatsernas särdrag. UPM:s meddelande är ett bevis på att arbetsgivarna och ägarna inte vill avtala ens lokalt. Man tar helt bort personalens rätt till avtalande, jämlik lönesättning och jämlika anställningsvillkor, säger Malinen.

Arbetstagarna ska ha rätt att även i framtiden avtala kollektivt om anställningsvillkoren

UPM meddelade att man utvecklar ett nytt slags representationssystem för personalen.

– Sådana här arbetsplatsvisa föreningar som arbetsgivarna grundar har tagits i bruk av företag i diktaturer och i fattiga länder under utveckling. Det är inte bara inom fackföreningsrörelsen man ska vara orolig över UPM:s verksamhetssätt, utan i hela det finländska demokratiska systemet för beslutsfattande, säger Malinen.

– UPM:s skamlösa meddelande om att undantränga tjänstemännens egen frivilliga organisering kommer att spridas även till andra företag och personalgrupper, om inte genast så småningom. Man måste snabbt lagstiftningsvägen trygga och stärka arbetstagarnas rätt att även i framtiden avtala kollektivt om anställningsvillkoren, säger Malinen. 

UPM ökar instabiliteten på arbetsmarknaden

Tjänstemännen är besvikna över situationen. Enligt pappersindustrins ansvariga branschombudsman Jari Uschanov ökar UPM:s handlingar instabiliteten på arbetsmarknaden och gör snabbt företaget till en mindre önskad arbetsplats.

–  Det är verkligt kortsiktigt ur företagets synvinkel att försöka diktera anställningsvillkoren istället för att avtala om dem. UPM:s försök att ensidigt bestämma tjänstemännens anställningsvillkor istället för att avtala på företagsnivå eller lokalt ökar inte de sakkunnigas och chefernas intresse för företaget.