En sjukledighet är sällan välkommen varken till arbetsgivaren eller arbetstagaren och därför hoppas Pros socialskyddsexpert Pauliina Juntunen att allt fler skulle inse vilka möjligheter det finns för personer som tillfälligt saknar fullständig arbetskapacitet.

– Om man till exempel haft återkommande kortare sjukledigheter lönar det sig att diskutera med sin företagshälsovårdsläkare om en partiell sjukledighet kunde vara ett alternativ, säger Juntunen.

Ifall läkaren anser att en förkortad arbetstid skulle stödja personens arbetsförmåga och möjlighet att stanna kvar i arbetet kan hen skriva ett utlåtande till FPA. Den partiella sjukledigheten måste pågå i minst två veckor och kräver att även arbetsgivaren godkänner förslaget.

– Arbetsgivaren har skyldighet att använda sig av alla sätt att stödja de anställdas arbetsförmåga och det är sällsynt att en partiell sjukledighet inte godkänns av arbetsgivaren, säger Juntunen.

Sociala och ekonomiska fördelar

En partiell sjukledighet är ett alternativ med många fördelar. När man jobbar deltid, i stället för att vara sjukledig på heltid, kan den anställda upprätthålla sitt kunnande samt bibehålla kontakten till sin arbetsgemenskap – vilket är socialt viktigt med tanke på den anställda.

Upplägget är också ekonomiskt lönsamt: utöver partiell sjukdagpenning får man även lön.

– Helhetsinkomsten är bättre än om man skulle vara sjukledig på heltid och endast få FPA:s sjukdagpenning, säger Juntunen.

Arbetsgivaren kan också betala full lön till den anställda och då betalas den partiella sjukdagpenningen till arbetsgivaren.

– Att göra så här är ett effektivt sätt att uppmuntra den anställda att stanna kvar i arbetet, säger Juntunen.

Enligt lagen har arbetsgivaren ändå ingen skyldighet att betala full lön under en partiell sjukledighet. Om det finns bestämmelser i kollektiv-, arbetskollektiv- eller tjänstekollektivavtalet som berör lön under partiell sjukledighet följer arbetsgivaren dem.

Den partiella sjukledigheten kan också inledas direkt – man behöver inte längre var sjukledig på heltid i minst tio vardagar som förut.

Förbättrade villkor för partiell sjukledighet

Villkoren för partiell sjukledighet förbättrades vid årsskiftet. Den partiella sjukledigheten förlängdes från 120 vardagar till 150 vardagar. Nu varar den partiella sjukledigheten minst 12 vardagar (måndag–lördag) och högst 5,5 månader.

Under den partiella sjukledigheten ska arbetstiden vara 40–60 procent av personens tidigare arbetstid. I praktiken kan det innebära att man till exempel jobbar två eller tre dagar i veckan och är ledig resten av tiden – eller att man jobbar kortare dagar.

– Läkaren avgör vad som är bäst i det enskilda fallet. Målet är att den anställda inte belastas för mycket, säger Juntunen.

För att kunna beviljas partiell sjukledighet måste arbetstiden innan sjukledigheten ha varit minst 30 timmar i veckan, medan kravet före den 1.1.2023 var att arbetstiden måste ha varit på heltid i enlighet med kollektiv-, arbetskollektiv- eller tjänstekollektivavtalet inom branschen.

Den partiella sjukledigheten kan också inledas direkt – man behöver inte längre var sjukledig på heltid i minst tio vardagar som förut.

– I början av året fick systemet flera förbättringar som är viktiga med tanke på de anställda, säger Juntunen.

Rehabilitering ett alternativ

Pros socialskyddsexpert Pauliina Juntunen rekommenderar varmt att man överväger en partiell sjukledighet som ett alternativ till att den anställda skulle vara helt och hållet borta från arbetet en längre tid.

Om en partiell sjukledighet inte är ett lämpligt medel för den anställdas återhämtning finns det andra alternativ.

– Det lönar sig att i ett så tidigt skede som möjligt börja diskutera rehabilitering, säger Juntunen.

En rehabilitering baserad på lagen om företagshälsovård kan vara medicinsk och ordnas till exempel i en rehabiliteringsklinik eller som en arbetsprövning med andra arbetsuppgifter på den egna arbetsplatsen.

– Då kan den anställda stanna kvar i arbetet och möjligtvis hittas nya och mer lämpliga arbetsuppgifter för hen.

Om arbetsgivaren betalar lön till den anställda för arbetsprövningen betalar FPA rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren.

Invalidpension allra sista utvägen

Om det finns en risk att sjukledigheten förlängs ytterligare lönar det sig att kontakta sin arbetspensionsanstalt och se om man kan ansöka om arbetspensionsrehabilitering.

– Målet med arbetspensionsanstaltens rehabilitering är att stödja en fortsatt arbetskarriär i ett arbete som passar den egna arbetsförmågan, säger Juntunen.

Det kan innebära att man gör en arbetsprövning på den egna arbetsplatsen, men arbetsprövningen kan också ske på en annan arbetsplats. Utöver detta kan arbetsprövningen vara en utbildning som leder till nya arbetsuppgifter eller till och med ett nytt yrke.

Det allra sista alternativet är att ansöka om invalidpension, men kraven för att beviljas invalidpension är väldigt stränga. Invalidpensionen beviljas främst som ett tillfälligt rehabiliteringsstöd.

– Invalidpension kan komma på fråga först sedan när alla andra medel för att stödja arbetsförmågan och en fortsatt karriär har använts, säger Pauliina Juntunen.