Hoppa till huvudinnehållet

Till vad behövs arbetsledare?

Många industriföretag i Finland försöker spara genom att säga upp de närmaste cheferna. Vad förlorar man med det?

 

 

Bild: Shutterstock

Många industriföretag i Finland försöker nu spara genom att säga upp de närmaste cheferna eller förmännen. I företagen tror man att arbetstagarna gör ett bra jobb bara man på huvudkontoret skriver ut direktiv åt dem. En servicemontör i en industrianläggning kan till exempel efter det själv reparera vad som helst.


Är det så?

Mika Ahtiainen har 23 års erfarenhet som arbetsledare på flera ställen. Han påminner om den gamla sanningen, att någon alltid tar rollen som chef, fastän bara två människor skulle vara i arbete.

– Människan är till sin natur sådan att hon väljer arbeten som är angenäma för henne. Utan arbetsledning är det slut på att arbeta jämlikt och konflikterna ökar.  Samtidigt blir arbetet mindre effektivt.

Arbetsledarna hjälper till att lösa tekniska problem och vid behov fattar de beslut hur man går vidare med arbetet.  

Arbetsledarna använder ekonomisk makt för arbetsgivarens del.

– Den närmaste chefen granskar och godkänner sina arbetstagares timbokföring och all fakturering som har att göra med ansvarsområdet. För att betala räkningar granskar och godkänner han också utomståendes arbete som företaget använder sig av.

Förtroendemannen för tjänstemännen vid Peikko Finland Oy, Kimmo Virtanen, ifrågasätter konsulternas tal om självstyrda team.

– Även den bästa teammodellen behöver en tekniskt kunnig arbetsledare som förstår sig på produktionsmetoderna. Förmannen känner arbetstagarnas styrkor och svagheter och kan styra arbetet till rätt personer och maskiner.

Enligt Virtanen följer man i moderna företag med verksamheten genom att mäta och det som är svårmätbart försöker man bli av med. På kort sikt är det svårt att mäta arbetsledarens värde i produktionskedjan.

– Om företagets ledning inte ens förstår produktionskedjans verksamhet är det lätt att spara av fasta lönekostnader genom uppsägningar.

Arbetsledaren fungerar som buffert och filter mellan företagsledningen och arbetstagaren.

– Arbetsledaren omvandlar företagsledningens syn och mål till detaljer som arbetstagaren förstår. Han leder arbetstagarna att handla utifrån företagets värderingar, påpekar Virtanen.

I många företag är arbetsledaren en viktig länk till kunden och han säkerställer att arbetet kunden beställt blir klart inom överenskommen tid. Om det uppstår praktiska problem under tillverkningen av beställningen, är det ofta arbetsledaren som reder ut dem med kunden.


En bra coach istället för boss

Förmannens roll har ändrat och istället för den gammalmodiga bossen har det kommit en som utvecklar arbetet och arbetsgemenskapen.

– I dagens hektiska liv ökar betydelsen av psykiskt arbetarskydd. Det räcker inte att maskiner, apparater och arbetsmetoder är i skick utan det måste finnas tid att märka om människor blir överbelastade, säger Markku Palokangas,direktör för industrisektorn i Fackförbundet Pro.

I organiseringen av arbetet går man mot att organisationerna blir lägre.  Arbetstagarnas utbildningsnivå är högre och de får mera ansvar. Ansvar sporrar och inspirerar, och syns kanske också i lönen, konstaterar Jalmari Heikkonen,som är chef för Arbetshälsoinstitutets servicecenter för utveckling av organisationer.

I några organisationer är de självstyrda arbetstagarnas närmaste chef långt borta.

 – Teamets chef kan ha upp till 60 medarbetare runt om i landet. Då kan man nästan tala om en virtuell chef, berättar Heikkonen.

Det är skäl att noggrant överväga hur mycket ansvar en chef realistiskt orkar bära.

– Den bästa gruppstorleken är 6–8 personer.

En positiv chef sporrar och lär upp gruppen.

– Alla är lite blinda för egna fel, men en positiv chef hjälper en att utvecklas i arbetet och ger uppbyggande och korrigerande respons. Då man talar om coachande ledarskap betyder det att chefen är en bra tränare.


Arbetsledaren ansvarar för säkerheten i arbetet

Enligt lagen är arbetsledaren ansvarig för säkerheten i arbetet.

– Den närmaste chefen känner till sina medarbetares arbeten och arbetsinnehåll. Den kunskapen finns inte nödvändigtvis på högre nivåer då den direkta kontakten till utförandet av arbetet saknas, konstaterar arbetarskyddsexpert Kai Vihermaa vid Luvata Pori Oy. Han har tidigare arbetat som förman och är nu huvudförtroendeman för Promedlemmarna och tjänstemännens arbetarskyddsfullmäktig.

Enligt Vihermaa är förmannen värd sin lön.
– Förmannen förtjänar sin lön med effektiv produktion som uppnåtts till följd av att produktionen är smidig och säker, och med de pengar företaget tjänar då arbetsolycksfallsnivån och frånvaron är låg.   

 

Pro Nyheter/Katja Palhus
Översättning Susanne Paetau