Enligt Pros chefsjurist Patrik Stenholm är det ur arbetsrättslig synvinkel avgörande vem som orsakar avbrottet och om arbetet kan utföras på distans.
– Utgångspunkten är att arbetsgivaren har en skyldighet att betala lön även i denna situation, men det finns undantag.
Arbetsgivarens beslut att stänga arbetsplatsen
Om arbetsgivaren beslutar att stänga arbetsplatsen, till exempel på grund av ett säkerhetshot, ligger ansvaret för löneutbetalningen vanligtvis hos arbetsgivaren. Detsamma gäller situationer där arbetstagaren är beredd att utföra sitt arbete som vanligt, men arbetet förhindras av skäl som beror på arbetsgivaren.
Myndigheternas anvisningar kan förändra situationen
Situationen kan vara mer komplicerad om myndigheterna stänger av ett område eller förbjuder rörlighet på grund av hot från drönare. I sådana fall förhindras arbetet av skäl som är oberoende av arbetstagaren och arbetsgivaren.
Enligt 2 kap. 12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen:
”Om en arbetstagare hindras från att utföra sitt arbete på grund av en brand på arbetsplatsen, en exceptionell naturkatastrof eller någon annan liknande orsak som är oberoende av honom eller arbetsgivaren, har arbetstagaren rätt till lön under den tid hindret varar, dock högst 14 dagar.”
– I situationen den 15 maj handlade det dock inte egentligen om en händelse som drabbat arbetsplatsen, utan om ett eventuellt säkerhetshot i det finska luftrummet över Uusimaa, varför myndigheterna uppmanade medborgarna att stanna inomhus, säger Stenholm.
Kan arbetsgivaren sänka lönen?
Om en anställd inte har kunnat arbeta på distans under förmiddagen är arbetsgivarens möjlighet att sänka lönen inte entydig.
Situationen kan också bedömas utifrån arbetsgivarens omsorgsplikt enligt 2 kap. 3 § i arbetsavtalslagen. Arbetsgivaren har en skyldighet att sörja för arbetstagarnas säkerhet på arbetsplatsen och ta hänsyn till exceptionella omständigheter.
Vid bedömningen kan man även beakta 23 § 1 mom. i arbetsmiljölagen, enligt vilken en arbetstagare har rätt att avstå från arbete om arbetet medför allvarlig fara för arbetstagarens liv eller hälsa.
– I praktiken kan frågan även omfatta resan till och från arbetet, om myndigheterna har utfärdat en stark uppmaning att undvika att röra sig eller att stanna inomhus. Även om det i en sådan situation sannolikt inte har rört sig om en omfattande eller omedelbar allvarlig fara, har myndigheternas anvisningar betydelse vid bedömningen av arbetstagarens agerande och arbetsgivarens ansvar, säger Stenholm.
Distansarbete löser många situationer
Distansarbete kan lösa problemet inom många branscher. Om arbetet kan utföras hemifrån betalas lönen ut som vanligt på grundval av utfört arbete.
– Däremot behöver lönen i regel inte betalas ut i en situation där en anställd på eget initiativ stannar hemma utan myndighetsanvisningar eller arbetsgivarens order, säger Stenholm.
Det behövs tydliga regler för undantagssituationer
Eventuella säkerhetshot understryker arbetsgivarnas skyldighet att utarbeta tydliga handlingsplaner för undantagssituationer och se till att personalen vet hur man ska agera i sådana situationer.
– Även detta visar att det behövs mer kontinuerlig dialog i företagen, inte mindre. Det är bara genom dialog som man kan utveckla verksamheten, vilket stödjer beredskapen inför oväntade situationer, säger Stenholm.
